Årligen uppkommer ca en miljon ton matavfall i Sverige. Matavfall är livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin) och omfattar såväl ätbar som icke-ätbar mat. Lite enklare kan matavfall förklaras som allt som blir över och inte kan sparas när du lagat eller ätit mat. Till exempel, skal, kärnor, brödkanter, äppelskruttar, fiskrens, köttben, kaffesump och tepåsar.

Mycket av den näring och energi som finns i matavfallet går att nyttja som resurs genom biologisk behandling. Tas matavfallet till vara går det att återanvända näringen i avfallet samt göra biogas av det. Genom att sortera ut ditt matavfall gör du en insats för miljön.

Det finns två vanliga metoder för att biologiskt behandla matavfall, antingen genom hemkompostering eller insamling av matavfall för rötning i biogasanläggning.

Matavfallsinsamling

Matavfall kan sorteras ut i ett separat avfallskärl som töms samtidigt som ditt restavfallskärl. Det matavfall du samlar in ska läggas i bruna papperspåsar som du får av kommunen. Läs mer om hur du sorterar matavfall.

Matavfallsfilmen

Tillsammans med studenter från Digitala Medier på högskolan väst har Vårgårda kommun tagit fram en film för att enkelt visa hur matavfallsinsamlingen i kommunen fungerar.

Hemkompostering

Kompostering är ett sätt att återanvända näringsämnen från ditt organiska hushållsavfall och använda det till att förbättra jorden i trädgården. Om du vill kompostera ditt matavfall måste du anmäla det till miljöavdelningen. Det gör du genom att ladda ned och fylla i blanketten anmälan om kompostering.

För att kompostera hushållsavfall måste du ha en varmkompost och sköta den så att du inte stör dina grannar. Tänk på att kompostbehållaren ska

• vara skadedjurssäker, det vill säga hål och springor ska vara mindre än 5 millimeter.
  
• ha täta och gnagsäkra väggar samt en bottenplatta eller finmaskigt nät.
  
• vara ventilerad men ha ett tätslutande lock.

Vad går bra att kompostera?

I stort sett allt organiskt matavfall kan komposteras, stora köttben bryts däremot inte ner i en kompost men kan läggas med ändå och sedan krossas till benmjöl som är bra växtgödsel.

Undvik stora mängder av ett och samma avfall. Komposten fungerar bäst om du blandar olika typer av avfall.

Vad ska inte komposteras?

Plast, glas, metall, gummi, läder, kemikalier, vedaska, kalk, innehållet i dammsugarpåsar, cigarettfimpar, delar från sjuka växter, ogräs som gått i frö (kan dock komposteras i varmkompost där många frön dör av värmen).

Kompostering av trädgårdsavfall

Om du vill kompostera trädgårdsavfall behöver du inte anmäla detta. Trädgårdsavfall går utmärkt att kompostera i den egna trädgården. Gräsklipp, löv, barr, blast och liknande går bra att lägga i trädgårdskomposten. Om du gör sönder materialet så bryts det ner snabbare.

Visste du att...

• Det uppkommer ca 82 kg matavfall per person och år i svenska hushåll
• Utöver matavfallet som uppkommer hemma uppkommer ca 22 kg matavfall per person i restauranger och storkök.
• Regeringen har som mål att minst 50% av matavfallet från svenska hushåll, storkök, butiker och restauranger senast år 2018 ska sorteras ut och behandlas biologiskt.
  
• Ungefär 200 av Sveriges kommuner samlar redan in matavfall.