Riksdagen beslutar om nya lagar

Riksdagen företräder folket och beslutar om nya lagar.

Riksdagen beslutar om lagar och utser statsministern

Riksdagen företräder folket. Riksdagen

• beslutar om lagar
• beslutar om statens inkomster (skatter) och utgifter
• granskar och kontrollerar regeringens och myndigheternas arbete
• utser statsministern

Du väljer riksdagsledamöterna

Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år av svenska folket. Platserna i riksdagen fördelas efter hur många röster de olika partierna har fått i valet. Ett parti måste ha fått minst fyra procent av alla röster för att komma in i riksdagen. Eller minst tolv procent av rösterna i en valkrets.

För att få rösta i riksdagsvalet ska du ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare. Du ska också vara folkbokförd i Sverige, eller tidigare ha varit det.

Om du uppfyller kraven för att få rösta i riksdagsvalet kan du också bli vald till riksdagsledamot om du blir nominerad av ett politiskt parti.

I folkomröstningar får folket säga sin mening

Riksdagen kan besluta om att hålla folkomröstning i hela landet i särskilda ärenden. Det finns två typer av nationella folkomröstningar. Det ena är rådgivande folkomröstningar och det andra är folkomröstningar i en grundlagsfråga. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar hållits i Sverige. Den första hölls 1922 och gällde om Sverige skulle införa förbud mot alkoholdrycker (det blev inte så). Efter det kom folkomröstningar om högertrafik 1955, allmän tilläggspension (ATP) 1957, kärnkraft 1980, EU-medlemskap 1994 och EMU 2003. Någon folkomröstning i en grundlagsfråga har inte hållits.

Så arbetar riksdagen

Riksdagen fattar beslut genom att rösta. Besluten fattas i kammaren efter att ärendena har behandlats i de olika utskotten eller i EU-nämnden. För att ett förslag ska gå igenom måste en majoritet av riksdagsledamöterna rösta för förslaget. Resultaten i omröstningarna är offentliga, så du kan se hur varje ledamot har röstat. Alla är också välkomna att lyssna på riksdagens sammanträden från åhörarläktaren.

Riksdagens beslut utgår från de förslag till nya eller ändrade lagar som lämnas till riksdagen. Lagförslag från regeringen kallas propositioner, och lagförslag från riksdagsmän kallas motioner. Innan riksdagen röstar om ett lagförslag behandlas de i något av de 15 utskotten. Utskotten kontrollerar bland annat hur ett lagförslag stämmer överens med tidigare lagstiftning. Exempel på utskott är finansutskottet, trafikutskottet och utrikesutskottet.

I riksdagen finns också EU-nämnden. I EU-nämnden samråder regeringen med riksdagen om EU-frågor. Samrådet handlar främst om hur förhandlingarna i EU:s ministerråd ska läggas upp från svensk sida.

Arbetet i riksdagen leds av talmannen. Talmannen är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. Endast statschefen (kungen) har högre rang. Talmannen är partipolitiskt neutral.

Talmannen

• leder riksdagens arbete
• sitter ordförande vid sammanträdena i kammaren
• föreslår ny statsminister efter regeringsskifte
• företräder ofta riksdagen i internationella sammanhang

Riksdagen kontrollerar regeringen

Riksdagen kontrollerar att regeringen och myndigheterna följer lagarna och arbetar effektivt. Kontrollen är viktig för att medborgarna ska känna förtroende för den offentliga makten. Detta kallas riksdagens kontrollmakt. Reglerna för denna kontroll finns i regeringsformen, som är en av grundlagarna. Riksdagen kontrollerar regeringen på flera sätt:

• Justitieombudsmannen (JO) — eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas — finns till för att skydda din rätt att bli behandlad enligt lagen av myndigheterna. Du kan klaga till JO om du tycker att du själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet.
• Riksrevisionen granskar hur statens pengar används och vart de går.
• Konstitutionsutskottet (KU) granskar att regeringen följer reglerna. Om en riksdagsledamot tycker att en minister misskött sig kan ledamoten lämna in en anmälan mot ministern till Konstitutionsutskottet.
• Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att göra en misstroendeförklaring.
• Riksdagsledamöterna ställer frågor och interpellationer till statsråden om vad de tänker göra åt ett problem. Interpellationer debatteras i kammaren och då deltar även den ansvarige ministern.