Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökad dödlighet. Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Eftersom vi i Sverige inte är så vana vid höga temperaturer kan vi få negativa hälsoeffekter vid betydligt lägre temperaturer än i till exempel Sydeuropa.

Tillhör du eller en anhörig riskgrupperna?

Extrem värme är farligt för alla, men vissa behöver ta hand om sig extra mycket under en värmebölja och det gäller framför allt:

• Äldre. När man blir äldre kan temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre.
• Kroniskt sjuka. Hälsoproblem såsom hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demens, diabetes och psykisk sjukdom ökar risken.
• Personer med funktionsnedsättning. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler. För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.
• Små barn och gravida kan vara särskilt känsliga när det blir varmt. Små barn har oftast inte utvecklat sin förmåga att svettas. Gravida har en viss risk att föda för tidigt.
• Personer som tar viss medicin. Vissa mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Hur påverkas kroppen av värme?

Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera ökad svettning blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt. Värmerelaterade dödsfall hos äldre beror oftast på cirkulationsrubbningar.

Ibland kan huvudvärk och illamående vara tecken på början till värmeslag. Värmeslag kan vara livshotande. Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 °C och andra symtom kan vara kräkningar, synstörningar, yrsel, förvirring och snabb puls. Se till att snabbt komma till en sval plats, dricka och att svalka kroppen.

Vid värmeutmattning och värmeslag ska inte febernedsättande tas, det kan förvärra tillståndet.

Värmevarningar från SMHI

SMHI utfärdar meddelande och varningar om höga temperaturer för att man lokalt ska kunna sätta in åtgärder i tid för sårbara grupper i samhället. SMHI skickar ut:

• meddelande om höga temperaturer när dygnets högsta temperatur förväntas ligga mellan 26 och 30 °C under tre dagar i följd.
• gul varning när dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 30 °C eller mer under tre till fyra dagar i följd.
• orange varning när dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 30 °C under fem dagar i följd och/eller när dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 33 °C minst tre dagar i följd.

SMHI sprider meddelanden och varningar via smhi.se Länk till annan webbplats., appen SMHI Väder samt Sveriges Radio P1 och P4. Samma information finns även via krisinformation.se Länk till annan webbplats..

Gör så här vid en värmebölja

Sommarvärmen kan vara farlig för alla – särskilt för äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning men även för små barn, gravida och personer som tar viss medicin. Ta hjälp av dessa råd.

VAR UPPMÄRKSAM PÅ INOMHUSTEMPERATUREN - Risken för hälsoproblem
ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar påtagligt när
temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.

DRICK MER - Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som t.ex.
grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på
att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.

ORDNA SVAL MILJÖ - Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara
på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.

ORDNA SVALKA - En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken
är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial,
de är svalare än åtsittande syntetkläder.

TA DET LUGNT - Undvik fysisk ansträngning under dygnets
varmaste timmar.

FÖRVARA LÄKEMEDEL RÄTT - Om ditt läkemedel är temperaturkänsligt finns
information om förvaring på förpackningen eller i bipacksedeln.

VAR UPPMÄRKSAM - Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur,
puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet
och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något
läkemedel, t.ex. vätskedrivande, kan dosen behöva justeras.

Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes
hälsa.