Meddelande

Vårgårda kommun arbetar för att begränsa smittspridningen med särskilt fokus på riskgrupper. Vi strävar efter att upprätthålla prioriterade verksamheter, och har beredskap för en eskalerande situation. Vi följer Folkhälsomyndigheten och andra myndigheters rekommendationer. Dessa uppdateras kontinuerligt, vilket gör att kommunen också behöver fatta beslut med kort varsel.

Covid-19 information

Vårgårda kommun
| Medborgare
| Omsorg och stöd
| Familj, barn och ungdom
| Stöd till barn och unga
| Olika anledningar till att barn och unga mår dåligt
| Blyghet och social fobi

Skriv ut

PDF

Lyssna på sidan

Senast publicerad: 2015-09-28

Blyghet och social fobi

Beskrivning:

Alla kan känna sig blyga ibland. Till exempel när man träffar nya människor. En del människor är ofta blyga, andra mer sällan. Samma person kan vara mer eller mindre blyg i olika situationer.

Att vara blyg kan innebära att man föredrar att hålla sig lite i bakgrunden när man träffar andra. En del tycker att det känns helt okej, medan andra hellre skulle vilja vara mer i centrum, om de vågade.

När man är blyg kan man känna obehag och bli nervös, till exempel när man möter människor man aldrig har träffat tidigare. Blygheten gör att hjärnan tolkar situationen som farlig. Då bildas stresshormoner som åker ut i kroppen. Det är stresshormonerna som gör att man kan få hjärtklappning, bli varm, rodna och svettas. Det kan också bli svårt att tänka klart och att få orden att komma ut som man vill. Blyghet kan ibland göra att man undviker situationer som man skulle må bra av eller ha glädje av. Det kan till exempel kännas som ett hinder för att träffa nya vänner eller för att bli ihop med någon.

Vad är skillnaden på blyghet och social fobi?

Det finns ingen knivskarp gräns mellan blyghet och social fobi men som regel beskrivs social fobi som en starkare och mer intensiv rädsla som håller i sig över längre tid. Det är också avgörande hur mycket rädslan påverkar hur det fungerar hemma, med kompisar och i skolan. Flertalet människor känner sig någon gång osäkra och otrygga i en viss social situation, men en del känner sig osäkra i de flesta sociala sammanhang.

För ett barn eller tonåring som har social fobi innebär det en intensiv ångest för att stå i centrum för andras uppmärksamhet. Du får en obehagskänsla av att bli iakttagen och granskad och upplever ofta att du gör bort sig bland andra människor. Social fobi har en stor påverkan på ett barns eller en tonårings tillvaro. Ibland är fobin så stark att man undviker de flesta sociala sammanhang. Det kan till exempel röra sig om att prata i telefon, tilltala främmande människor, äta tillsammans med andra, räcka upp handen i klassrummet, delta i idrottsaktiviteter eller umgås med flera människor samtidigt. Det barnet eller tonåringen är rädd för är ofta att rädslan och osäkerheten ska synas och att man därmed ska göra bort sig. Tankarna kretsar kring att andra kommer tycka att man är fånig, misslyckad eller dålig på något sätt och att man därför ska bli bortvald och utanför.

De kroppsliga reaktionerna är oftast rodnad, svettningar, magont, darrningar, illamående och ibland yrsel.

Hit kan du vända dig:

Elevhälsan inom skolan

Elevhälsan är en verksamhet inom skolan som erbjuder medicinsk, psykologisk, social och specialpedagogisk kompetens.

Elevhälsan

Individ- och familjeomsorg - Socialtjänsten

Genom socialtjänsten kan du som barn, ungdom eller förälder få stöd på olika sätt. Vi erbjuder till exempel samtal och rådgivning.

Kontaktinformation - Individ- och familjeomsorg

Sjukvårdsrådgivningen

Dygnet runt kan du ringa Sjukvårdsrådgivningen för att få rådgivning av en sjuksköterska om var du i första hand bör vända dig.

Telefon: 1177
Mer information: Sjukvårdsrådgivningen länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Resursenheten, Solrosens familjestöd

Solrosens familjestöd vänder sig till dig som:

Vill utvecklas som förälder
När du tycker det är svårt att vara förälder
När du som förälder upplever att ingenting fungerar
Om du upplevt våld i familjen
Om du känner behov av stöd i kontakter med andra aktörer kring ditt barn.

Solrosen familjestöd är verksamma i Familjens hus. Här kan du möta familjebehandlare, ungdomsbehandlare och vuxenbehandlare inriktning missbruk.

Kontaktinformation Solrosen - Familjens hus

Närhälsan - Vårdcentraler

Du som känner ångest, oro och nedstämdhet kan också vända dig till din vårdcentral.

Kontaktinformation - Närhälsan vårdcentraler länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

UMO - Ungdomsmottagningen på nätet

UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan du få svar och stöd när du känner dig nere.

UMO.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Barn och ungdomspsykatri (BUP)

På BUP tar man emot barn och ungdomar upp till 18 år med allvarliga psykiska problem. Man utreder, behandlar och ger stöd till barn och deras familjer.

Kontaktinfomation - BUP länk till annan webbplats

Nationella hjälplinjen

Ring 020-22 00 60 för kostnadsfri psykologisk hjälp, öppet klockan 13-22 alla dagar.

MiniMaria Södra Älvsborg

Mini-Maria finns för alla som ännu inte fyllt 21 år men som har frågor om, ett riskbruk eller ett missbruk av alkohol, droger eller spel om pengar. På mottagningen arbetar socionomer, sjuksköterskor, psykologer och läkare tillsammans för att hjälpa unga från Borås, Bollebygd, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. På mottagningen erbjuds råd, stöd och behandling och för att komma till Mini-Maria behövs ingen remiss eller biståndsbeslut utan alla är välkomna att kontakta Mini-Maria.
Alla kontakter med Mini-Maria är kostnadsfria och personalen har tystnadsplikt.

www.minimariasodraalvsborg.se länk till annan webbplats

Koll på soc

Koll på soc svarar på barns frågor om socialtjänsten. Informationen utgår ifrån barns rättigheter och möjlighet till stöd från socialtjänsten.Koll på soc länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

HBTQ-jourernas riksförbund

Telefonnummer: 08-501 62 900

Telefontider:

Måndag: 13-15
Tisdag: 10-12 och 13-15
Onsdag: 10-12 och 13-16
Torsdag: 10-12 och 13-15
Fredag: 10-12E-post: forbund@rfsl.se

Länsenheten för Ätstörningar

På webbplatsen ätstörning.se finns information kring ätstörning. Där hittar du också länkar för kontakt med Länsenheten för ätstörningar. Ätstörning.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

BRIS - Barnens Rätt i Samhället

BRIS kan alla under 18 år ringa, e-posta eller chatta för att prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och ingen kan se att det är du som ringer eller att du har ringt. Du behöver inte tala om vem du är och du bestämmer själv vad du vill prata om. Om du vill kan du också skriva till en vuxen på BRIS eller chatta i BRIS-chatten.
Telefon: 116 111

www.bris.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Livlinan

Livlinan.org ger stöd och information till unga som lever nära någon med psykisk ohälsa. På sajten kan du ställa frågor anonymt och ta del av andras erfarenheter och läsa om vad det finns för hjälp att få.

www.livlinan.org länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nationella hjälplinjen

Ring 020-22 00 60 för kostnadsfri psykologisk hjälp, öppet klockan 13-22 alla dagar.Koll på socKoll på soc som svarar på barns frågor om socialtjänsten. Informationen utgår ifrån barns rättigheter och möjlighet till stöd från socialtjänsten.