Regeringen har infört en rad restriktioner. Bland annat ska all verksamhet som drivs av staten, regioner och kommuner och inte är nödvändig, omedelbart stängas ned fram till den 24 januari.
Alla kan känna sig blyga ibland. Till exempel när man träffar nya människor. En del människor är ofta blyga, andra mer sällan. Samma person kan vara mer eller mindre blyg i olika situationer.
Att vara blyg kan innebära att man föredrar att hålla sig lite i bakgrunden när man träffar andra. En del tycker att det känns helt okej, medan andra hellre skulle vilja vara mer i centrum, om de vågade.
När man är blyg kan man känna obehag och bli nervös, till exempel när man möter människor man aldrig har träffat tidigare. Blygheten gör att hjärnan tolkar situationen som farlig. Då bildas stresshormoner som åker ut i kroppen. Det är stresshormonerna som gör att man kan få hjärtklappning, bli varm, rodna och svettas. Det kan också bli svårt att tänka klart och att få orden att komma ut som man vill. Blyghet kan ibland göra att man undviker situationer som man skulle må bra av eller ha glädje av. Det kan till exempel kännas som ett hinder för att träffa nya vänner eller för att bli ihop med någon.
Det finns ingen knivskarp gräns mellan blyghet och social fobi men som regel beskrivs social fobi som en starkare och mer intensiv rädsla som håller i sig över längre tid. Det är också avgörande hur mycket rädslan påverkar hur det fungerar hemma, med kompisar och i skolan. Flertalet människor känner sig någon gång osäkra och otrygga i en viss social situation, men en del känner sig osäkra i de flesta sociala sammanhang.
För ett barn eller tonåring som har social fobi innebär det en intensiv ångest för att stå i centrum för andras uppmärksamhet. Du får en obehagskänsla av att bli iakttagen och granskad och upplever ofta att du gör bort sig bland andra människor. Social fobi har en stor påverkan på ett barns eller en tonårings tillvaro. Ibland är fobin så stark att man undviker de flesta sociala sammanhang. Det kan till exempel röra sig om att prata i telefon, tilltala främmande människor, äta tillsammans med andra, räcka upp handen i klassrummet, delta i idrottsaktiviteter eller umgås med flera människor samtidigt. Det barnet eller tonåringen är rädd för är ofta att rädslan och osäkerheten ska synas och att man därmed ska göra bort sig. Tankarna kretsar kring att andra kommer tycka att man är fånig, misslyckad eller dålig på något sätt och att man därför ska bli bortvald och utanför.
De kroppsliga reaktionerna är oftast rodnad, svettningar, magont, darrningar, illamående och ibland yrsel.
Elevhälsan är en verksamhet inom skolan som erbjuder medicinsk, psykologisk, social och specialpedagogisk kompetens.
Genom socialtjänsten kan du som barn, ungdom eller förälder få stöd på olika sätt. Vi erbjuder till exempel samtal och rådgivning.
Kontaktinformation - Individ- och familjeomsorg
Dygnet runt kan du ringa Sjukvårdsrådgivningen för att få rådgivning av en sjuksköterska om var du i första hand bör vända dig.
Telefon: 1177
Mer information: Sjukvårdsrådgivningen
Solrosens familjestöd vänder sig till dig som:
Solrosen familjestöd är verksamma i Familjens hus. Här kan du möta familjebehandlare, ungdomsbehandlare och vuxenbehandlare inriktning missbruk.
Kontaktinformation Solrosen - Familjens hus
Du som känner ångest, oro och nedstämdhet kan också vända dig till din vårdcentral.
Kontaktinformation - Närhälsan vårdcentraler
UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan du få svar och stöd när du känner dig nere.
På BUP tar man emot barn och ungdomar upp till 18 år med allvarliga psykiska problem. Man utreder, behandlar och ger stöd till barn och deras familjer.
På webbplatsen ätstörning.se finns information kring ätstörning. Där hittar du också länkar för kontakt med Länsenheten för ätstörningar. Ätstörning.se
BRIS kan alla under 18 år ringa, e-posta eller chatta för att prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och ingen kan se att det är du som ringer eller att du har ringt. Du behöver inte tala om vem du är och du bestämmer själv vad du vill prata om. Om du vill kan du också skriva till en vuxen på BRIS eller chatta i BRIS-chatten.
Telefon: 116 111
Livlinan.org ger stöd och information till unga som lever nära någon med psykisk ohälsa. På sajten kan du ställa frågor anonymt och ta del av andras erfarenheter och läsa om vad det finns för hjälp att få.
Nationella hjälplinjenRing 020-22 00 60 för kostnadsfri psykologisk hjälp, öppet klockan 13-22 alla dagar.Koll på socKoll på soc som svarar på barns frågor om socialtjänsten. Informationen utgår ifrån barns rättigheter och möjlighet till stöd från socialtjänsten. https://kollpasoc.se/?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecifiedHBTQ-jourernas riksförbundTelefonnummer: 08-501 62 900Telefonnummer
Växel: 0322 - 60 06 00
Stängd lunch 12.00-13.00
Öppettider
Måndag: 08.00-18.00
Tisdag-torsdag: 08:00-16:30
Fredag: 08:00–15:00
Dag före helgdag: 08:00–15:00
Organisationsnummer
212000-1454
Besöksadress
Kungsgatan 45
Postadress
44780 Vårgårda
E-post
kommunen@vargarda.se