Planprocessen för detaljplan

Processen för att upprätta en detaljplan regleras i plan- och bygglagen och består av flera steg. Det finns två vanliga sätt att ta fram en detaljplan, standardförfarande eller utökat förfarande. Det vanligaste är standardförfarande, och det är det som beskrivs här.

Startskede

En planprocess kan påbörjas på initiativ av kommunen, eller genom att en enskild person eller företag har begärt planbesked. Planbeskedet är en förfrågan om kommunen kommer detaljplanera ett visst område, för ett visst ändamål, inom en viss tid. Vid positivt planbesked eller efter ett kommunalt initiativ fattar kommunstyrelsen beslut om att en detaljplan ska tas fram.

Om planbesked.

Program (eventuellt)

Ett planprogram är ett frivilligt steg i planprocessen. Det kan vara motiverat om planen exempelvis berör flera sakägare med motstridiga intressen, eller om de planerade åtgärderna saknar stöd i översiktsplanen. Planprogrammet anger riktlinjer för de planerade åtgärderna på en övergripande nivå. Riktlinjerna fastställs och konkretiseras senare i planprocessen. Programmet skickas ut på samråd enligt samma regler som gäller för en detaljplan.

Samråd

Inför samrådet har kommunen tagit fram ett första planförslag. Planförslaget redovisar hur marken ska användas, storlek och placering av eventuella byggnader, med mera. Planförslaget skickas till samrådskretsen och redovisas ibland på ett samrådsmöte. I samrådskretsen ingår myndigheter, fastighetsägare och organisationer som berörs av förslaget. Det offentliggörs också på kommunens hemsida och ställs ut i kommunhusets foajé. Syftet är att samla in synpunkter och information för det fortsatta planarbetet. Synpunkterna sammanställs och bemöts därefter i en samrådsredogörelse.

Granskning

Planförslaget bearbetas utifrån de synpunkter som kommit fram vid samrådet. Därefter skickas planförslaget på nytt ut till samrådskretsen och offentliggörs på kommunens hemsida samt i kommunhusets foajé. Under granskningstiden kan berörda och andra återigen lämna synpunkter skriftligt. Dessa sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande. Efter granskningen kan kommunen göra mindre förändringar av planförslaget inför antagandet. Ifall större förändringar görs måste planförslaget granskas en gång till.

Antagande

Detaljplaner antas av Kommunfullmäktige. Efter antagandet skickas ett meddelande till de i samrådskretsen som senast under granskningstiden har lämnat in skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

Laga kraft

Beslut att anta en detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Detta är under förutsättning att ingen har överklagat beslutet. Om planen blivit överklagad vinner den laga kraft först när samtliga överklaganden fått avslag. Detaljplanen gäller tills den blir ersatt, upphävd eller ändrad.

Val av planförfarande

Vid planprocessens start tar kommunen ställning till vilket planförfrande som ska användas, det vill säga på vilket sätt planprocessen ska drivas. Det vanligaste är standardförfarande, som används när förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen, inte är av betydande intresse för allmänheten eller av stor betydelse av någon annan anledning. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. När något av dessa kriterier inte medger standardförfarande ska ett utökat förfarande tillämpas.