Desinformation och informationspåverkan

Syftet med desinformation kan vara att främja en specifik agenda, skada en motståndare, skapa kaos eller underminera förtroendet för vissa personer, grupper eller institutioner.

Desinformation kan spridas i olika former, inklusive falska nyheter, manipulerade bilder eller videor, falska påståenden, rykten, propaganda eller fejkade forskningsresultat. I dagens digitala tidsålder sprids desinformation ofta snabbt och enkelt via sociala medier, webbplatser, bloggar och andra online-plattformar.

Det är viktigt att vara medveten om risken för desinformation och att vara kritisk till den information som man konsumerar och delar. Att vara källkritisk och verifiera information från tillförlitliga källor kan hjälpa till att minska spridningen av desinformation och främja en mer informerad och ansvarsfull informationsmiljö.

Här är några vanliga typer av desinformation:

Falska nyheter:

Falska nyheter är påhittade eller vilseledande berättelser som presenteras som faktiska nyheter för att vilseleda eller manipulera allmänheten.

Manipulerade bilder och videor:

Manipulerade eller deepfake-bilder och videor är förvrängda eller skapade med avancerad teknik för att framstå som verkliga, vilket kan användas för att sprida falska påståenden eller skada en persons eller grupps rykte.

Rykten och falska påståenden:

Spridning av rykten och falska påståenden, vanligtvis utan tillräcklig bevisning eller verifierbarhet, kan leda till vilseledande uppfattningar eller skapa förvirring.

Propaganda:

Propaganda är systematisk spridning av information, ofta ensidig eller partisk, för att främja en särskild politisk agenda, åsikt eller ideologi.

Fejkade forskningsresultat:

Fejkade forskningsresultat eller fabricerade studier används ibland för att stödja falska påståenden eller för att vilseleda allmänheten om vetenskapliga frågor.

Agendadriven information:

Agendadriven information är när viss information väljs ut eller vinklas för att gynna en specifik politisk, ekonomisk eller social agenda.

Att kunna identifiera och vara medveten om dessa olika former av desinformation är viktigt för att kunna skydda sig själv och andra från att luras eller manipuleras.

Informationspåverkan, också känt som informationsoperationer eller informationskrigföring, refererar till användningen av informationsmedel för att påverka målgruppernas beteende, uppfattningar och beslut. Det kan inkludera spridning av desinformation eller propaganda, manipulation av medier och sociala nätverk, samt andra former av informationsmanipulation för att uppnå politiska, militära eller strategiska mål.

Informationspåverkan kan genomföras av både stater och icke-statliga aktörer och kan ha olika mål, såsom att skapa förvirring, underminera förtroendet för myndigheter eller institutioner, påverka val eller politiska processer, samt skapa instabilitet i samhället.

Det är viktigt att skilja mellan legitim informationsverksamhet och manipulativ informationspåverkan. Legitim informationsverksamhet kan innefatta att tillhandahålla korrekt information till allmänheten för att underlätta beslutsfattande, medan informationspåverkan syftar till att medvetet förvränga eller manipulera information för att tjäna specifika intressen eller syften.

Tekniker inom informationspåverkan

Social och kognitiv hackning utnyttjar människors sociala relationer och tankeprocesser. Vi föredrar till exempel vanligtvis att anpassa oss till vad människor som liknar oss tänker och gör, och har ibland svårt att tänka rationellt när vi exponeras för känslomässigt laddat innehåll. Dessa förutsägbara beteendemönster kan utnyttjas av fientliga aktörer som avsiktligt trycker på ömma punkter, exempelvis i känsliga samhällsfrågor, för att uppnå sitt syfte.

Dold annonsering (dark ads)

Budskap som skräddarsys efter en individs psykografiska profil. Genom data från bland annat sociala medier går det att skapa databaser över individer med specifika uppfattningar, intressen eller personlighetsdrag. Annonser som endast kan ses av specifika individer kan innehålla budskap som tilltalar just deras preferenser eller åsikter.

Bandwagon-effekten

Personer som upplever sig vara del av en majoritet är mer benägna att dela med sig av sin åsikt. Botar och troll kan användas för att ge fler gilla-markeringar, kommentarer eller delningar på sociala medier för att ge intrycket att av vissa åsikter är mer populära än de egentligen är. Detta skapar social acceptans för ett budskap eller en åsikt vilket spelar på vårt kognitiva behov av social likriktning.

Tystnadsspiralen

Personer som upplever sig vara i minoritet är mindre benägna att dela med sig av sina åsikter. I motsats till bandwagon-effekten kan intrycket att man är i minoritet göra att man inte vill eller vågar uttala sig. Detta spelar på vår rädsla för att exkluderas eller pekas ut som avvikande.

Ekokammare och filterbubblor

Naturliga grupperingar inom vilka personer framförallt kommunicerar med andra som delar samma åsikter och uppfattningar. Ekokammare och filterbubblor kan uppstå både på och utanför internet. Personer med liknande åsikter kanske läser samma tidningar eller huvudsakligen umgås med likasinnade. De exponeras därför sällan för ideologiskt annorlunda åsikter. På nätet kan detta utnyttjas för att sprida riktad information till specifika grupper.

När vi bedömer information tittar vi ofta på källan. Vem kommunicerar med mig och varför? Vad vet de om frågan? Vilka utger de sig för att vara? Påverkansaktörer kan efterlikna trovärdiga informationskällor som personer, organisationer eller plattformar och använda sig av vilseledande identiteter för att utnyttja budbärarens förtroendekapital.

Lockfåglar (shilling)

En lockfågel är en person som ger intryck av att vara fristående men som i själva verket samarbetar med eller tar emot betalning av någon annan. Lockfåglar används ibland för att skriva positiva produktrecensioner på webbutiker och för att ge trovärdighet till en person eller ett budskap. Det kan likställas med inköpt publik som garanterar applåder efter en föreställning. Inom informationspåverkan kan lockfåglar exempelvis vara en grupp internettroll som får betalt för att skriva kommentarer.

Imitatörer och bedragare

Imitatörer låtsas att de är någon annan än de egentligen är, dvs. ikläder sig någon annans identitet. Det kan röra sig om bedragare som påstår sig ha expertkunskap eller kvalifikationer de egentligen saknar, som att utge sig för att vara läkare eller advokat utan att ha genomgått den utbildning som krävs.

Förfalskningar

Att fabricera och förfalska information är ett effektivt sätt att få desinformation att framstå som autentisk information. Falska sidhuvuden, stämplar eller namnteckningar kan användas för att få rena falsarier att se äkta ut.

Potemkinkulisser

Resursstarka aktörer kan gå ett steg längre och skapa falska och vilseledande institutioner och nätverk. Falska företag, forskningsinstitut och tankesmedjor är exempel på det som kallas potemkinkulisser som kan skapas och användas för att skänka äkthet till desinformation.

Falska medier

Desinformation kan också spridas genom förfalskade nyhetssajter som efterliknar äkta sådana. På internet kan man exempelvis skapa en falsk webbplats som är i stort sett identisk med en riktig webbplats, men med annat innehåll.

Läckor

Läckor har en stark symbolisk betydelse eftersom de kan avslöja orättvisor och mörkläggningar som annars inte kommit till allmänhetens kännedom. Inom informationspåverkan tas dock läckt information ofta ur sitt sammanhang och används för att systematiskt undergräva en aktörs trovärdighet och förvränga informationsmiljön. Den läckta informationen kan ha erhållits exempelvis genom datorintrång eller stöld.

Hackning

Hackning innebär att skaffa sig obehörig åtkomst till en dator eller ett nätverk, och är i sig ett brott. Inom informationspåverkan fungerar hackning ibland som en symbolisk handling där själva intrånget är sekundärt. Det egentliga målet är att väcka misstanke om att ett system är exponerat eller osäkert, vilket kan underminera förtroendet för systemet ifråga eller en organisation med ansvar för detsamma.

Offentliga demonstrationer

Demonstrationer är symboliska handlingar som används för att uttrycka stöd för en viss politisk fråga eller ståndpunkt. De är viktiga delar i vår demokratiska dialog. Inom informationspåverkan kan demonstrationer orkestreras för att ge ett falskt intryck av stöd för en viss fråga på gräsrotsnivå (så kallad astroturfing).

Retorik är ett accepterat och naturligt inslag i en demokratisk samhällsdebatt, där alla har rätt att uttrycka sin åsikt. Illasinnad retorik drivs i ett annat syfte. Det kan handla om att utnyttja ett offentligt samtal i syfte att vilseleda eller distrahera publiken. Det kan också handla om strategier för att bedra, vilseleda och avskräcka vissa aktörer från att delta i samhällsdebatten. En aktör som ofta använder sig av illasinnad retorik är troll. Troll är användare i sociala medier som avsiktligt provocerar andra genom sina kommentarer och handlingar online. Deras aktivitet bidrar till ökad polarisering, tystar kritiska röster och överröstar den öppna debatten. Troll kan drivas av personliga motiv, eller arbeta på uppdrag av någon annan. Sådana troll kallas även hybridtroll.

Personangrepp (ad hominem)

Att attackera, misskreditera och förlöjliga personen bakom ett argument istället för att kritisera argumentet i sig. Personangrepp används ofta i syfte att tysta ner, hindra och avskräcka andra från att delta i diskussionen.

Whataboutism

Att ta fokus från ett argument genom att belysa ett liknande fenomen som inte fått lika mycket uppmärksamhet, men som inte är riktigt relevant i frågan.

Störtflod av argument (gish-gallop)

Att översvämma motparten med en flod av argument, fakta och källor, varav många är falska eller orelaterade till frågan.

Halmgubbar (strawman)

Att tillskriva sin meningsmotståndare argument och ståndpunkter denne inte står för, och sedan argumentera mot dessa ståndpunkter istället för motståndarens faktiska ståndpunkter.

Kapning av argument

Att ta över en debatt och ändra dess riktning. Detta är särskilt effektivt på sociala medier i förhållande till hashtags och memes.

Med desinformation avses felaktig eller manipulerad information som sprids i syfte att avsiktligt vilseleda. Det är en hörnsten i klassisk propaganda, och utgör grunden till nutida diskussioner om ”falska nyheter”.

Fabrikation

Felaktig information som publiceras på ett sätt som får mottagaren att tro att den är sann. Fabricerade e-postmeddelanden från en politiker kan till exempel produceras och läckas till pressen för att undergräva politikerns trovärdighet.

Manipulation

Information som manipuleras för att kommunicera ett vilseledande och felaktigt budskap, exempelvis genom att lägga till, ta bort eller ändra element i text, bild, video- eller ljudklipp.

Falsk tillskrivning

Presentation av korrekt fakta i ett orelaterat sammanhang för att framställa en fråga, händelse eller person på ett vilseledande sätt. Till exempel kan bilder tagna i andra sammanhang användas för att förstärka narrativet i en nyhetsartikel.

Satir och parodi

Satir och parodi är i vanliga fall harmlösa underhållningsformer. Inom informationspåverkan kan humor dock användas som verktyg för att sprida vilseledande information och förlöjliga eller kritisera individer, narrativ eller åsikter. Humor kan även användas för att legitimera kontroversiella åsikter.

Informationspåverkan drar ofta nytta av modern teknologi för att uppnå effekt. Med avancerade tekniska kunskaper kan individer manipulera informationsflödet på internet genom automatiserade konton och algoritmer, eller genom en kombination av mänsklig och teknisk manipulation. Lägg märke till att det inom teknisk manipulation ofta används nya verktyg för att utföra traditionella påverkanstekniker, till exempel för att skapa vilseledande identiteter online eller för att skapa och sprida desinformation. Det här är ett område som utvecklas långt mycket snabbare än vår förmåga att analysera potentiella konsekvenser och användningsområden. Problem med så kallade deep fakes, maskin- och djupinlärning samt artificiell intelligens, AI, har aktualiserats och vi kan förvänta oss att denna typ av teknologi kommer att användas mer i framtiden.

Bottar

Botar är datorprogram som utför automatiserade uppgifter, till exempel att dela vissa typer av information på sociala medier eller för att svara på vanliga frågor på en kundtjänstplattform. Inom informationspåverkan kan de användas till att förstärka utvalda budskap på nätet, spamma forum och kommentarsfält, gilla eller dela inlägg på sociala medier, eller för att genomföra cyberattacker.

Sockpuppets

Falska konton som hör till en individ som inte avslöjar sin riktiga identitet eller sina avsikter. Dessa falska identiteter används för att gå med i grupper och delta i debatter online. Två eller flera sockpuppets kan användas samtidigt för att simulera båda sidor i en debatt.

Deep fakes

Moderna inlärningsalgoritmer kan användas för att manipulera ljud och video på väldigt avancerade sätt. Man kan exempelvis producera falska men väldigt trovärdiga videoklipp där politiker läser upp påhittade tal. Man kan även byta ansikten på personer i befintliga videoklipp eller rekonstruera en persons röst digitalt.

Nätfiske

Nätfiske är en teknik som lurar användare att uppge lösenord eller annan känslig information på internet. Nätfiske omfattar även automatiserad spamning via e-postmeddelanden som framstår som om de skickats från en känd avsändare men som egentligen tillhör en bedragare som är ute efter personlig information. Spjutfiske (spear-phishing) är en sofistikerad typ av nätfiske för att komma åt information på säkra datorsystem.