Pågående VA-projekt

Det röda strecket i kartan visar var nya dricksvatten- och spillvattenledningar är planerade att anläggas, öster om Stockholmsvägen och med start i södra delen i korsningen med Fagrabovägen. VA-ledningarna kommer att tryckas under Stockholmsvägen på två punkter, vilket möjliggör för fastigheter på västra sidan om Stockholmsvägen att ansluta sig via avtal om anslutning. De röd-blå strecken anger en tänkt utökning av Vårgårdas kommunala verksamhetsområde för VA, där de inringade fastigheterna har rätt till kommunala vattentjänster.

Entreprenör för arbetet är Rörmossen Infra AB, med Styrud som underentreprenör.

Vårgårda kommun förbereder för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i Horla. I första hand för avlopp och i ett senare skede för dricksvatten för vissa fastigheter i Horla. Ovan visas en karta över planerat verksamhetsområde för dricksvatten och spillvatten. Fastigheter utanför det planerade området kan också ansluta sig till VA-ledningarna på frivillig väg efter att ha skrivit på avtal om anslutning.

Ledningar kommer att anläggas för både dricksvatten och spillvatten, men endast spillvattentjänsten kommer att kunna erbjudas i början. Dricksvatten tillkommer på sikt, men det krävs mer arbete för att planera och ordna ett kommunalt vattenverk med tillhörande brunnar med vattendom och vattenskyddsområde.

Reningsverk

Ett lokalt reningsverk ska anläggas i Horla. Avtal med entreprenör för minireningsverk är klart och har tilldelats Dolfén och Bertilsson Entreprenad AB (lokalentreprenör från Herrljunga) med underleverantör Topas Vatten AB.

Se exempel på avloppsreningsverk | Topas Vatten Länk till annan webbplats.

Pumpstation för avlopp

För att spillvatten ska kunna omhändertas så krävs det en pumpstation på er fastighet. Kommunen köper in och tillhandahåller pumpstationen och pumpen. Ni som fastighetsägare kommer att anlägga (gräva ned) pumpstationen och ansvara för dess elförsörjning genom att dra fram el till stationen och sköta tillsyn av stationen. Kommunen ansvarar för själva pumpen och byter ut den när dess tekniska livslängd är slut.

Avgifter

Anslutningsavgiften är ännu preliminär och beräknas till år 2026 att ligga på 175 000 kr för dricksvatten och spillvatten, samt 135 000 kr enbart spillvatten.

Efter anslutning så tas en brukningsavgift ut, vilken består av en fast avgift och en rörlig avgift baserad på hur mycket avloppsvatten som släpps ut. Den fasta avgiften är f.n. 2028 kr/år för enbart avlopp plus 25 kr/m3 avlopp. VA-abonnenter mäter vanligtvis förbrukning av vatten och avlopp genom en vattenmätare. En mätare går att montera på inkommande vatten från egen brunn, för att mäta volymen utgående avlopp. Om mätare saknas så tas en schablonavgift ut som brukningsavgift, baserad på 100 m3/år för fritidshus och 150 m3/år för permanentboende – detta står i VA-taxan i §12.3. Brukningsavgifterna står i §12.1-12.2.

Begäran om undantag från anslutning

I grundläget så kommer samtliga fastigheter med bostad inom verksamhetsområdet att förberedas för anslutning till dricksvatten- och spillvattennätet, med en förbindelsepunkt som placeras vid fastighetsgränsen (eller tomtgräns om det finns arrenden inom fastigheten).

Det finns möjlighet att begära undantag från anslutningen om er fastighet redan har en godkänd avloppslösning. För att kunna planera vidare i projektet så önskar vi från kommunen att få reda på vilka fastigheter som vill begära undantag från anslutning till kommunalt VA. Undantag kan göras för enskilda avloppsanläggningar som är godkända av Bygg/Miljö-enheten, eller uppfyller förutsättningar att bli godkända. Begäran om undantag från anslutning till kommunalt VA skickas till kommunen, till Miljöenheten eller till e-postadressen va@vargarda.se.

Frågor och svar om utbyggnad av VA i Horla

Här nedan kompletteras med mer information utifrån inkomna frågor om projektet.

• Finansiering. Finns det möjlighet till en betalningsplan för att klara av att betala anslutningsavgiften?
  Svar: Ja, VA-taxan ger möjlighet till upp till 10 års avbetalning av en anslutningsavgift, då tillkommer ränta.
• Anläggningen. Kan den nya pumpen sänkas ner i en befintlig avloppsbrunn av typ 2- eller 3-kammare?
  Svar: Nej, den kommer med en sumpbrunn som är byggd för pumpstationen. Den kan anläggas på samma plats om man lyfter upp den gamla brunnen.
• Tillsynen av pump. Vad menas med att fastighetsägaren ska ansvara för tillsynen, hur stort ansvar skall läggas över på oss?
  Svar: Ni kontaktar kommunen om en varningslampa blinkar vid pumpstationen. Ni gör en okulär tillsyn om något stort har fastnat i pumpen.
• Vem ansvarar för reparation av pumpen om den går sönder, jag som fastighetsägare eller kommunen?
  Svar: Kommunen reparerar pumpen. Fastighetsägaren betalar för reparationen om pumpen har misskötts genom att släppa ned olämpliga föremål som pumpen inte klarar av att mala sönder. Om det är garantifel på pumpen så löser kommunen det.
• Kostnader. Hur stor kommer den årliga avgiften för avloppet att bli?
  Svar: den fasta avgiften är f.n. på 2506 kr/år plus 27,30 kr/m3 avlopp.
• Hur stor effekt är det på pumpen, hur stor ökning av elkostnaden kan jag som fastighetsägare förvänta mig i fortsättningen?
  Svar: Pumpen drar ungefär lika mycket el som en dammsugare, ca 1000W. Strömförbrukningen är ca 7A. Pumpen har en effektförbrukning på ca 1kW.
  P(Effekt)=U(Spänning)xI(Ström)=230×7=1610W=1,6kW
  Källa: Skandinavisk kommunaltekniks hemsida om LPS-stationer. Länk till annan webbplats.
• Projektets tidplan. När i tid kommer detta att påbörjas. Hur lång tid beräknas det att ta?
  Svar: Om tillstånd och upphandlingar löper på utan avbrott/överklagan, så byggs det under år 2025, och anslutningar kan kopplas på under år 2026.
• Är det fortfarande så att man har möjlighet att dela pump med grannen om man bir nära varandra?
  Svar: Det kommer vara möjligt att dela en pumpstation rent praktiskt, men av juridiska skäl så är det mindre lämpligt och det är framförallt gällande driftsfrågor, dvs. om det blir stopp i pumpstationen. Varje fastighet behöver ha en egen förbindelsepunkt vid sin fastighetsgräns enligt vattentjänstlagen, och kommunen behöver ha en tydlig motpart för vem som är ansvarig för eventuella driftstopp. Ett alternativ är att två fastigheter eller fler ingår en förening om att man har en gemensam förbindelsepunkt, då har man ett delat ansvar för vad som händer i pumpstationen.
• Kommer kommunen hjälpa till med att förmedla kontakt till en entreprenör som kan gräva inom den egna fastigheten för mina egna ledningar?
  Svar: Vi ska undersöka om vi kan ta med en sådan aspekt i kommande upphandling av entreprenör. Fastighetsägaren får själv ansvara för kostnader som gäller grävande inom den egna tomten.
  
• Hur länge är vi utan avlopp, hur djupt ska kvarnen ligga?
  Svar: Tiden för stillestånd är kort om alla ledningar förberetts inom tomten, då är det bara ledningen från huset som ska ledas till den nya pumpstationen. Djupet på pumpstationen är 2,5 meter, och där ingår pumpen.
• Vem betalar för sprängning?
  Svar: Kostnader för sprängning ligger på fastighetsägaren, om det finns behov av sprängning inom fastigheten. Även vid anläggande av självfallsledningar skulle vissa fastighetsägare behöva spränga berg. En fråga som ska undersökas vidare är om kommunen ska godkänna de grundare pumpstationer som finns, som innebär mindre sprängning men å andra sidan har en mindre sumpvolym, kräver isolerad elkabel och är dyrare i inköp. Risken med de grundare pumpstationerna är att de fryser igen om elen bryts och då är det svårt att tina upp och få igång dem igen.

Vid fler frågor om dricksvatten eller spillvatten i Horla, kontakta VA-enheten.