Gå till innehåll

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Vårgårda kommun har under de senaste åren haft en stark befolkningsutveckling. Befolkningsökningen tillsammans med högre lönesummor och fler arbetade timmar har bidragit till högre skatteintäkter och intäkter från generella statsbidrag och utjämningssystem än budgeterat

Antalet invånare i åldrarna 0-6 år har däremot minskat i Vårgårda. Under 2024 har en högre andel däremot nyttjat förskolan vilket inneburit att minskningen i befolkningsgruppen inte påverkat årets verksamhet i samma utsträckning. Dock ses det en minskad efterfrågan av förskola framöver. Samtidigt ökar den äldre befolkningen i hög takt. Detta demografiska tryck ger stora utmaningar och effekter på ekonomi och bemanning framöver.

Kommunens invånarantal uppgick den 31 december 2024 till 12 474 vilket är en ökning med 90 personer jämfört med året innan. Ökningen motsvarar 0,7% vilket kan jämföras med riket vars befolkning ökade med 0,3%. Vårgårda kommun har haft en befolkningsökning varje år sedan 2011. Från 2017 och framåt är Vårgårdas befolkningsutveckling högre än snittet för riket.

Vårgårda kommun är för sin framtida utveckling beroende av att det sker en tillväxt av befolkningen. Då kommunen har ett attraktivt näringsliv och bra kommunikationsmöjligheter så pendlar många till Vårgårda kommun från andra kommuner. För att stimulera till ökad inflyttning är det viktigt att kommunen skapar attraktiva boendemiljöer både i tätorten och på landsbygden.

Åldersstruktur 2024

Ålderstruktur 2024

Diagram: Åldersstruktur 2024 i Vårgårda kommun

Vårgårda kommun hade 2024-12-31 totalt 186 personer som var öppet arbetslösa. Motsvarade siffra 2023 var 153 personer vilket innebär att arbetslösheten har ökat med 33 personer. Den öppna arbetslösheten motsvarar 4,3 (3,9) procent av invånarna mellan 18-65 år. För riket låg motsvarande arbetslöshet på 5,1 procent och för Västra Götaland på 4,3 procent. Personer i program med aktivitetsstöd uppgick 2024-12-31 till 146 (143) personer. Bland ungdomar (18-24 år) var 21 (21) personer öppet arbetslösa 2024-12-31.

Sedan tidigare har kommunen antagit en fördjupad översiktsplan för Vårgårda tätort och startat upp ett liknande arbete för Hol. Under året har kommunen antagit en planeringsstrategi som pekar på behovet av att se över hela översiktsplanen för kommunen, vilket har förberetts för inför kommande år. Sedan den tidigare översiktsplanen antogs har flera större förändringar skett i kommunen, med exempelvis ny dragning av E20 samt ökade krav på energi-, miljö- och beredskapsfrågor.

Vårgårda har haft en stark befolkningstillväxt under flera år. En viktig, bakomliggande faktor är tillgången på nya bostäder som under flera år har överträffat förväntningarna. Under 2024 har befolkningstillväxten fortsatt varit stark, men antalet nya bostäder har inte ökat i samma takt som tidigare, vilket gör att prognosen för befolkningsutvecklingen framåt ser lägre ut. De bostäder som har färdigställts har framförallt uppförts på landsbygden och varit enbostadshus.

Med det rådande konjunkturläget har flera planerade bostadsprojekt pausats, exempelvis på Hjultorps kulle och Johannedal. Planeringen ligger fast för dessa projekt, men vikande efterfrågan har gjort att ingen aktör har kunnat genomföra dem.

Arbete pågår med flera detaljplaner som förväntas bli färdigställda under 2025 – Fagrabo Väst och Flaskeberget för bostäder och Vårgårda Norra för Verksamhetsmark.

Planeringen av utökningen inom vatten- och avloppsanläggningarna har pågått under flera år. Förstärkning har skett för leverans av vatten och under året har förvaltningen kunnat presentera utredningar och förslag på nytt vattenverk. Även reningsverket står inför kommande investeringar samtidigt som behovet av underhåll i det befintliga ledningsnätet dras med stora behov. Liksom med andra frågor tydliggörs vikten av att fatta väl avvägda beslut inför framtiden som säkrar kommunens tillgång på tjänsterna samtidigt som det sker på ett så effektivt sätt som möjligt.

Kommunens ambitioner och målsättningar inom miljömässig hållbarhet har under året legat fast och kompletterats med antagandet av nya Klimatlöften under året. Klimatlöftena består av konkreta åtgärder där kommunen har rådighet, som är beprövade och som om de genomförs förväntas ge stor utsläppsminskning. Kommunen ansvarar för att de antagna klimatlöftena genomförs under perioden och de olika verksamheterna har en viktig roll i genomförandet av åtgärderna.

Kommunfullmäktige tillsatte 2023 en miljöberedning med uppdrag att förnya den befintliga miljöstrategin. Arbetet utmynnade under 2024 i en ny miljöstrategi som antogs av fullmäktige i december.

Kommunens ambitioner och målsättningar inom miljömässig hållbarhet har under året legat fast och kompletterats med antagandet av nya Klimatlöften under året. Klimatlöftena består av konkreta åtgärder där kommunen har rådighet, som är beprövade och som om de genomförs förväntas ge stor utsläppsminskning. Kommunen ansvarar för att de antagna klimatlöftena genomförs under perioden och de olika verksamheterna har en viktig roll i genomförandet av åtgärderna.

Frågor om el, effekt och överföringskapacitet i elnätet har varit i fortsatt fokus och inriktat på att analysera och diskutera möjligheter och utmaningar. 2022 genomfördes med hjälp av en konsult en dialog med de 15 största elförbrukande företagen för att tillsammans med både dessa och elnätsägaren (Vattenfall) utreda hur situationen är i Vårgårda. Utredningen visar att det är viktigt att snarast vidta ett antal åtgärder tillsammans med berörda aktörer (näringslivet, grannkommuner, Vattenfall) för att säkerställa en fortsatt god möjlighet för både befintliga verksamheter att utvecklas och för nya företag att i framtiden etablera sig. Arbetet fortsätter 2025 under ledning av kommunen och COI.

Koldioxidbudget Vårgårda

Enligt beslut i kommunfullmäktige 2019 ska en förenklad koldioxidbudget för Vårgårda kommun redovisas. Beräkningsmodellen som används i den koldioxidbudget som Västra Götalandsregionen har tagit fram kan även användas för kommuner. Denna koldioxidbudget siktar på att uppfylla målet för maximalt två graders uppvärmning utifrån Parisavtalet. Observera att beräkningsmodellen och det resultat som visas i diagramform har ett globalt rättviseperspektiv och därmed bygger på antagandet att samtliga människor i världen har en lika stor utsläppsbudget (från och med 2023).

I den nationella emissionsdatabasen (RUS) sammanställs all tillgänglig utsläppsdata för alla växthusgaser i Sverige. Utsläppen är omräknade till koldioxidekvivalenter. I Vårgårda som geografiskt område visar denna data att utsläppen successivt har minskat de senaste åren. En påtaglig minskning kunde noteras i transportsektorn under 2020. (Fig. 1) Troligen berodde det på att resandet med bil, särskilt arbetspendlandet, under pandemin då minskade. Under 2021 vände dock utsläppen för transporter, liksom de totala utsläppen, uppåt igen.

2022 minskade återigen utsläppen för såväl transporter som totalt. (Se Fig. 1). Detta kan förklaras av en ökad användning av förnybar energi, minskad användning av fossila bränslen, effektiviseringar inom industrin, ökad användning av biodrivmedel, elektrifiering m.m.

Växthusgaser alla totalt, Avfall renderar mest, ca 33 000 ton/år 2024

Växthusgaser alla totalt

Fig. 1. Total mängd utsläpp av växthusgaser omvandlat till koldioxidekvivalenter fördelat på olika utsläppssektorer/verksamheter i den geografiska kommunen Vårgårda. Data från nationella emissionsdatabasen RUS. https://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/ Länk till annan webbplats.

Utifrån denna utsläppsdata är det möjligt att för respektive geografiskt område (län eller kommun) göra en uppskattning av om respektive område håller sig inom en för området särskilt beräknad koldioxidbudget. En sådan uppskattning för hela Västra Götalandsregionen gjordes på uppdrag av VGR 2019 och utifrån den beräkningsmodellen går det att för alla kommuner göra en uppskattning av återstående utsläppsutrymme av växthusgaser för samtliga verksamheter som finns inom respektive geografiskt område. Vad denna uppskattning innebär för Vårgårdas del går att utläsa av grafen nedan (Fig. 2).

Om utsläppen för 2023 blir lika stora som de var 2022 återstår i så fall fram till och med 2029 sju år till av liknande utsläpp innan utsläppsutrymmet beräknas vara helt slut vid utgången av 2030. Om de årliga utsläppen ökar så minskar däremot tiden fram tills koldioxidbudgeten är slut. Ju mer de årliga utsläppen minskar desto längre räcker den lokala utsläppsbudgeten. 

Då Vårgårdas koldioxidbudget beräknats till ca 500 000 ton krävs årliga minskningar på 13,3 % för att möjliggöra en jämn minskningstakt. Då utsläppen vid den senaste uppföljningen mellan 2021 och 2022 minskade med ca 7 % innebär det att tempot behöver mer än ha fördubblats mellan 2022 och 2023 samt mellan 2023 och 2024, annars krävs minskningar på 30 % från 2026 och framåt. Då siffrorna dessutom släpar efter innebär det att vi inte vet hur utsläppen har utvecklats förrän efteråt.

Koldioxidbudget Vårgårda kommun

Koldioxidbudget Vårgårda kommun

Fig. 2. Utsläppsdata från nationella emissionsdatabasen RUS. https://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/ Länk till annan webbplats. Koldioxidbudgeten beräknad utifrån Västra Götalandsregionens totala utsläppsutrymme omvandlad till Vårgårdas utsläppsutrymme för att klara målen i Parisavtalet. Modell framtagen på uppdrag av VGR. (KOLDIOXIDBUDGET 2020-2040 VÄSTRA GÖTALANDSREGION, 2019-05-31, Uppsala Universitet, Kevin Anderson, Jesse Schrage, Isak Stoddard, Aaron Tuckey & Martin Wetterstedt)

Kommunen har ett aktivt samarbete med ortens företag genom nätverket Center of Innovation (COI), som bildades 1994. COI har en tjänsteperson anställd och driver näringslivsfrågor i kommunen.

Vårgårda kommun har ett gott näringslivsklimat vilket återspeglas i Svenskt Näringslivs ranking avseende näringslivsklimatet. 2024 placerade sig Vårgårda kommun återigen på en förstaplats av landets 290 kommuner. Kommunens tjänstepersoner har under lång tid fått ett väldigt gott betyg från kommunens företagare i bemötande, service och hur kommunen jobbar med upphandling. Med ett bra företagsklimat i kommunen blir det lättare att starta och utveckla framgångsrika företag.

Under 2024 registrerades 95 nya företag i Vårgårda kommun, varav 19 också var registrerade som arbetsgivare. Nyföretagandet är av stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen, eftersom de nya företagen skapar tillväxt, sysselsättning och export.

Födelsetalen har sjunkit under de två senaste åren, vilket medfört att antalet barn inom förskolan minskat. Enligt gällande prognoser visar kommande tioårsperiod stabila volymer för kommunen som helhet. Antalet barn i fritidshem har ökat, så även vistelsetid.

De kommunala förskolorna och grundskolorna arbetar med att synliggöra utbildning och dess kvalitet utifrån likvärdighet. Målet är att det systematiska kvalitetsarbetet ska utgå från nationellt kvalitetssystem samt tydliggöras utifrån vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och kollegialt lärande.

Under året har det skett ett kommunövergripande arbete med riktade satsningar kring matematik, språk- och läsinlärning inom hela verksamhetsområdet.

För att kunna ge alla barn och elever de bästa tänkbara förutsättningarna för ökade kunskaper och ett bra liv, sker kontinuerlig samverkan med många aktörer. Dels genom
riktade insatser i samverkan med socialtjänst och Kultur& Fritid, dels genom olika projekt med företagare och näringsliv.

Sedan flera år tillbaka har det skett en systematisk satsning inom gymnasieskolan på skolans elevhälsoarbete för att nå den politiska målsättningen kring fullföljda studier. De senaste åren har arbetet i hög utsträckning fokuserats kring elevhälsans samverkan med andra instanser, bland annat socialtjänst och vård. Detta utvecklingsarbete fortsätter framgent.

Fortsatt arbete har skett inom gymnasieskolan kring elevinflytande, närvaro och värdegrund. Många elever har haft högre frånvaro efter pandemin. Skolan har därför utvecklat sina rutiner kring frånvaroutredningar.

Kommunen tillämpar den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsskuld. Detta innebär att den skuld som är intjänad innan 1998 är upptagen under ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Den pensionsskuld som är uppkommen efter 1998 är till stora delar försäkrad och skulden är beräknad inklusive särskild löneskatt.

Pensionsåtagande

Bokslut 2023

Bokslut 2024

Pensionsförpliktelser


Avsättning inkl. särskild löneskatt

9,4

9,9

Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt

208,6

211,6

Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring

37,4

53,1

Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse

-

-

Summa pensionsförpliktelser (inkl. försäkring och stiftelse)

255,4

274,4

 


Förvaltade pensionsmedel - marknadsvärde


Totalt pensionsförsäkringskapital

47,8

70,3

varav överskottsmedel

2,8

2,6

Totalt kapital pensionsstiftelse

-

-

Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egen förvaltning)

-

-

Summa förvaltade pensionsmedel

47,8

70,3

 


Finansiering


Återlånade medel

207,0

204,3

Konsolideringsgrad (procent)

18,7

25,6

Vårgårda kommunkoncerns totala låneskuld i uppgår till 939 mnkr. I koncernen ingår de två låntagarna Vårgårda Bostäder AB med en andel på 48 procent (449 mnkr) och Vårgårda kommun med andel på 52 procent (490 mnkr).

Vårgårda bostäder har lån på 146 mnkr hos Nordea och 303 mnkr hos Kommuninvest. Vårgårda kommun har hela sin låneportfölj på 490 mnkr hos Kommuninvest.

Totalt har koncernen en nettoskuld hos Kommunvest på 793 mnkr. Den genomsnittliga räntan de senaste 12 månaderna uppgår till 2,59 procent och räntekostnaderna till 21,3 mnkr. (17,9 mnkr)

Vårgårda bostäders nettoskuld hos Nordea har en genomsnittlig ränta de senaste 12 månader på 2,98 procent och räntekostnaderna 2024 uppgick till 0,95 mnkr.

Kommunkoncernens nettoskuld 2024

Kommunkoncernens nettoskuld 2024Förstora bilden

Kommunkoncernens nettoskuld 2024

Skuldportföljen hos Kommuninvest visar en genomsnittlig kapitalbindning på 1,62 år och den genomsnittliga räntebindningen är 1,96 år. Av portföljen har 45,65 procent en kapitalbindning på 1 år eller kortare och 43,51 procent har en räntebindning på 1 år eller kortare. Utan derivat hade 62,42 procent av portföljen haft en räntebindning på 1 år eller kortare.

Ränterisken för Vårgårda Bostäder AB definieras i bolagets finanspolicy samt säkringsdokumentation. Bolaget ska på kort och lång sikt sträva efter en balanserad ekonomisk utveckling med utgångspunkt från bolagets uppdrag, investeringsbehov och ekonomiska risker.

De långfristiga skulderna är föremål för risker/möjligheter vid förändringar av marknadsräntorna. För att hantera dessa risker/möjligheter använder Vårgårda Bostäder AB finansiella derivatinstrument, så kallade ränteswapar. På detta sätt kan räntebindningen och kapitalbindningen hanteras med full flexibilitet. Förutsättningar skapas för att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden.

Per bokslutsdagen finns ränteswapar som totalt uppgår till 290 mnkr (333). Den genomsnittliga räntebindningstiden för den totala skuldportföljen uppgår till 2,74 år (3,43) och den genomsnittliga effektiva räntan uppgår till 1,41 procent (1,74). Marknadsvärdet på ränteswaparna uppgår till 22,4 mnkr (26,8).

Kontakt

Vårgårda kommun

Kungsgatan 45, 447 80 Vårgårda

Öppettider

Måndag-torsdag: 8.00-16.30

Fredag: 8.00-15.00

Dag före helgdag stänger växel 12.00

Sidinformation

Publicerad: 2025-04-28
Senast uppdaterad: 2025-04-28
Sidansvarig: Pontus Lilja