Lyssna
Typografi
En tumregel är att använda tre typsnitt för en hemsida. Ett primärt typsnitt, ett sekundärt typsnitt och en accent (tertiärt typsnitt). Det primära typsnittet bör vara mer dominerande och visas mest på webbplatsen. Det används därför i rubriker.
Det sekundära typsnittet används i skrivet innehåll (brödtext); det sekundära teckensnittet ska vara lättläst och täcka styckena, bloggartiklar och mera.
Accenttypsnittet kan användas för speciella ändamål som navigeringsmeny och så kallade "Call To Actions".
Varför väljer vi ett visst typsnitt.
Syfte med att välja typsnitt för webbplatsen:
- Lyfta hemsidans design, estetik och läsbarhet.
- Förbättra upplevelsen av webbplatsen
Grunderna i att välja typsnitt:
Det finns fem grundläggande klassificeringar av teckensnitt, men tre är de viktigaste: serif, sans serif och script.
De andra två är monospaced och display.
Serif-typsnitt är de vanligaste typsnitten. De är klassiska och eleganta, kännetecknade av den lilla utsmyckningen i slutet av varje bokstav.
Serif-typsnitt är mestadels associerade med utskrifter, och exempel är Times New Roman, Georgia, Bodoni.
Sans serif-typsnitt har inte serier i slutet av varje bokstav. Teckensnitten är moderna, rena och neutrala, och de är mest associerade med digital publicering. De anses vara lättare att läsa på en datorskärm. Exempel är Helvetica, Montserrat, Arial, Tahoma och Lucida Grande.
Serif eller Sans-Serif?
Det finns två typer av typsnitt. De med serif och de utan (sans) serif. Serif är de små taggarna som ofta finns på typsnitt som finns på fysiskt papper. Alla är vi bekanta med Times New Roman exempelvis som ofta pryder akademiska texter och tidningar.
Ett vanligt användningsområde är att använda ”Serif”-typsnitt i titlar och sedan uteslutande sans-serif typsnitt i brödtexten. Det viktiga här är att veta att ”Serif”-typsnitt inte ska användas i brödtext då det försvårar läsvänligheten märkbart.
Rubrik – R1, R2, R3 och R4
Rubriker har olika nivåer. Det är rimligt beroende på hur en texts disposition är planerad. Rubriker bör ha en viss tyngd i sin stil och på så sätt markera en åtskiljnad från övrig text.
Roboto
På webb använder Vårgårda kommun typsnittet Roboto som primärt typsnitt. Sans serif, kan användas med alla andra, hög läsbarhet, Många valmöjligheter, bra för mobil, ren och modern.
Roboto har en dubbelnatur. Den har ett mekaniskt skelett och formerna är till stor del geometriska. Samtidigt har typsnittet vänliga och öppna kurvor. Medan vissa grotesker förvränger sina bokstavsformer för att tvinga fram en stel rytm, kompromissar inte Roboto, utan tillåter bokstäver att placeras i sin naturliga bredd. Detta ger en mer naturlig läsrytm.
Roboto typsnitt
Brödtext
Huvuddelen av en text, skriven med vanlig stil. Alltså inte rubriker, mellanrubriker, ingress eller fotnoter, utan det som är avsett att läsas som löpande text eller löptext. Benämningen brödtext kommer av att det var den texten som typograferna tjänade sin brödföda på, eftersom de fick betalt per rad. Ibland kallas det också för löpande text. På engelska brukar brödtext kallas för ”body text”.
Montserrat
I löpande text (brödtext) använder Vårgårda kommun Montserrat. Det är valt sekundärt typsnitt. Det är ett populärt geometriskt sans-teckensnitt som är rent och ”modelligt”. Den har ett distinkt utseende och fungerar i alla storlekar.
Montserrat är ett typsnitt som skapades av designern Julieta Ulanovsky 2010-2011. Som ordet antyder, inspirerades det av den lilla stadsdelen Montserrat, dessutom har typsnittet också en viss tendens till typografiska affischer från 20-talet.
Typsnitt, typografi i tryck
För dokument och trycksaker använder Vårgårda kommun andra typsnitt. Det är på grund av att läsbarhet och tydlighet är annan i tryck i bok dokument, bok, folder osv.
Rubrikformat – Arial
Bra att läsa även i liten storlek, Kan användas till rubrik och brödtext, bra att då variera med italic och bold. Passar bra ihop med Times new roman, Alternate Gothic och Pacifico
Brödtext – Times new roman
Times New Roman, även Times eller Times Roman, är världens mest använda typsnitt. Den ursprungliga versionen skapades av Victor Lardent för Stanley Morison i London år 1931. Namnet kommer från beställaren, den engelska tidningen The Times, som började använda teckensnittet den 3 oktober 1932. Ett kännetecken för Times är att det tar väldigt liten horisontell plats, och det har därför varit populärt även bland andra tidningar då man har kunnat spara papper.
Hjälpte innehållet dig?
Kontakt
Vårgårda kommun
Öppettider
Måndag-torsdag: 8.00-16.30
Fredag: 8.00-15.00
Dag före helgdag stänger växel 12.00