Detta kan hända - Olika scenarion

Översvämning

Som fastighetsägare har du ansvar för att skydda din egendom. Här kan du läsa om hur du kan förbereda dig för och agera vid en översvämning.

Räddningstjänsten kan behöva prioritera liv, hälsa och samhällsviktig verksamhet, så det är inte säkert att du får hjälp om till exempel din källare översvämmas. Du kan få tips av din kommunala räddningstjänst om hur du skyddar dig och ditt hus.

Checklista vid risk för översvämning

Före

• Kolla vad din hemförsäkring säger om skador orsakade av översvämning.
• Gör en utrymningsplan och fundera på vad du behöver ta med dig och vart du skulle ta vägen.
• Håll kontakten med grannarna. Ni kan behöva hjälpa varandra.
• Placera bilen på en hög plats.
• Täta källarfönster och ventilationsöppningar.
• Bygg en tillfällig barriär av sand eller jord – den kan stoppa en mindre översvämning.

Precis innan

• Flytta möbler och elektriska apparater högre upp i huset eller ställ dem på någon form av förhöjning.
• Ta bilder på rummen i huset för att kunna visa försäkringsbolaget vid behov.
• Följ nyhetsrapporteringen i medierna.
• Ha mobiltelefonen fulladdad.
• Täpp igen golvbrunnar och toalettstolar med sandpåsar eller liknande. Om avloppsledningarna blir översvämmade kan vatten komma upp den vägen.
• Stäng av strömmen med huvudströmbrytaren.

Under

• Undvik att gå eller köra bil genom översvämmade områden. Det kan räcka med en halvmeter strömmande vatten för att dra omkull dig eller få bilen att driva iväg.
• Stanna kvar på ett högt ställe där du kan bli hämtad av räddningspersonal om du inte kan lämna din plats på grund av översvämningen.
• Vid en nödsituation - ring 112!

Efter

• Kontakta ditt försäkringsbolag så fort som möjligt.
• Gör en förteckning över skadorna och dokumentera allt noga genom att fotografera och filma.
• Be en elektriker kontrollera att det är säkert att slå på strömmen om du har haft vatten i bostaden.
• Dricksvattnet kan förorenas av bakterier vid en översvämning. Säkerstältt därför med din kommun att kranvattnet är drickbart. Om du har egen brunn för dricksvatten bör du bedöma om vattnet är påverkat. Är du osäker kan du lämna in ett vattenprov för analys. Mer information om dricksvattnet på Livsmedelsverket.se. Länk till annan webbplats.
• Du kan vanligtvis bedöma om vattnet är påverkat genom att titta, lukta och smaka på vattnet. Om du misstänker att något är fel på vattnet ska du koka det innan du använder det till mat och dryck.
• Vädra ut fukten genom att öppna fönster och dörrar.

Håll koll på brandrisk och eldningsförbud

Du ska alltid vara försiktig när du hanterar eld i naturen, oavsett om du använder campingkök, bärbar grill, eldplats eller om du ska elda på något annat sätt med annat syfte. När det är torrt ute är det extra viktigt att tänka på brandrisken. Det kan vara straffbart att orsaka en brand.

Elda aldrig om det råder eldningsförbud

Höga temperaturer

Risken för hälsoproblem ökar när temperaturen stiger inomhus. När temperaturen utomhus når upp till 26 grader eller mer under tre dagar i följd ökar riskerna påtagligt.

Drick mer vatten

Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som till exempel grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.

Ordna en sval miljö

Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.

Svalka dig

En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.

Ta det lugnt

Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.

Var uppmärksam på kroppens varningssignaler

Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist.

Ökad risk för bränder och elstörningar

Vid värmebölja ökar brandrisken. Släckningsarbete och räddning kan kräva stora resurser och bränderna orsakar i sig utsläpp av sot och gaser. Höga temperaturer ökar tillväxten av bakterier i dricksvatten och livsmedel, och risken för matförgiftning ökar.

Källa: Krisinformation.se

Livsmedel och dricksvatten

Ibland inträffar händelser som gör att det blir brist på mat eller vatten. Det kan också hända att vi riskerar att bli sjuka av maten vi äter eller vattnet vi dricker.

Brist på mat och vatten – så förbereder du dig

Brist på dricksvatten och livsmedel kan uppstå av olika anledningar, som till exempel långvariga strömavbrott eller transportstörningar. Tänk efter hur du skulle klara en vecka utan vatten eller mat. Om du är förberedd kan du klara en sådan kris bättre.

Ha alltid upptappat vatten hemma

Vatten behövs till både dryck och matlagning. Se till att alltid ha upptappat vatten hemma. Beräkna minst tre till fem liter per person och dygn. Vid brist på färskt dricksvatten kan kommunen ställa ut vattentankar. Kontakta din kommun för att ta reda på var.

Livsmedelsverkets information om dricksvatten i dunk Länk till annan webbplats.

Du som har egen brunn

Du med egen dricksvattenförsörjning har själv ansvar för att se till att vattnet räcker och att det har den kvalitet som ställs på dricksvatten. Livsmedelsverket har information till dig med egen brunn. Du kan också kontakta kommunens miljökontor om du vill veta mer om enskild dricksvattenförsörjning.

Extralager med lättlagad mat

Handla lite extra av det du brukar äta så att du alltid har ett lager hemma som inte blir för gammalt. Välj matvaror som:

• Kan tillagas snabbt.
• Inte behöver så mycket vatten.
• Kan ätas utan tillagning.
• Kan förvaras i rumstemperatur.
• Innehåller mycket energi.

Livsmedelsverkets information om livsmedel vid kris Länk till annan webbplats.

Om dricksvatten vid kris Länk till annan webbplats.

Om mat vid kris Länk till annan webbplats.

Matförgiftning

Matförgiftning orsakas av bakterier, parasiter, virus eller gifter. Symtom på matförgiftning är diarré, kräkningar, illamående, magsmärtor och feber. Du kan bli sjuk både av mat du ätit på restaurang och mat du tillagat själv. I det senare fallet finns det mycket du själv kan göra för att minska risken.

Så minskar du risken att bli sjuk av maten du hanterar hemma:

• Stoppa in kylvaror i kylskåpet så fort som möjligt.
• Se till att temperaturen i kylskåpet är cirka 4 grader.
• Laga inte mat åt andra om du är eller precis varit magsjuk.
• Tvätta alltid händerna innan du lagar mat.
• Använd endast rena redskap.
• Diska redskapen extra noggrant om du skurit kött och kyckling.
• Torka upp köttsaft med hushållspapper. Använd inte disktrasan.
• Ställ in tillagad mat i kylen så fort som möjligt.
• Undvik livsmedel och dricksvatten som är missfärgat, luktar eller smakar fel.

Livsmedelsverkets information om matförgiftning

Anmäl om du har blivit matförgiftad

Om du misstänker att du har blivit matförgiftad ska du alltid anmäla det till miljö- och hälsoskyddskontoret i din kommun. Det gäller oavsett om maten är inhandlad i butik eller ätits på restaurang eller en tillställning. Genom att anmäla matförgiftningen kan du hindra att andra blir sjuka.

Livsmedelsverkets information om smittspårning

Kokningsrekommendationer vid smitta i dricksvattnet

Kommunen kan utfärda rekommendation om att du ska koka dricksvattnet om det finns misstankar om att det kommunala kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter som kan göra dig sjuk. Då ska du:

• Koka allt vatten som ska drickas eller användas i matlagning.
• Koka vattnet tills det bubblar kraftigt. Då dör bakterier, virus och parasiter.
• Spara det kokade vattnet i väl rengjorda kannor, flaskor eller andra behållare och förvara det i rumstemperatur eller svalare.
• Livsmedelsverkets information om kokning av dricksvatten

Stormar och oväder

Sverige drabbas ibland av kraftiga oväder som bland annat kan leda till strömavbrott, trafikstörningar och teleavbrott. Här finns information om hur du kan förbereda dig för storm.

Svåra stormar påverkar vårt samhälle på ett omfattande sätt. Hushåll blir strömlösa och det finns många exempel på att träd faller samt att många får problem med mobiltelefoni och internet.

Även vägtrafik, tågtrafik och flyg kan påverkas vid kraftiga oväder.

Före stormen

• Förbered dig för strömavbrott. Ett långvarigt strömavbrott kan drabba din tillgång på vatten, värme, mat och kommunikation.
• Ta in eller surra fast lösa föremål på uteplatser och balkonger, till exempel studsmattor, trädgårdsmöbler, redskap och annat som kan blåsa iväg.
• Dra in markiser.
• Se till att till datorer, surfplattor, mobiltelefoner och powerbanks (bärbara laddare) är laddade när en stormvarning utfärdas.

Bra att ha hemma

• Gasolkök med bränsle eller en annan alternativ värmekälla.
• Batteridriven radio eller vevradio, alternativt bilradion, för att få tillgång till viktig information via Sveriges Radio P4.
• Stearin- och värmeljus, tändare, ficklampa och batterier. Kontrollera regelbundet att batterierna i exempelvis ficklampor, klockradio och alarmsystem fungerar.
• Powerbank (bärbar laddare) till datorer, surfplattor och mobiltelefoner. Se till att den är laddad om till exempel en stormvarning utfärdas.
• Färskt vatten och livsmedel som inte kräver tillagning.

Under stormen

• Stanna inomhus. Det finns risk att du kan skadas av exempelvis fallande träd eller grenar som hårda vindar bär med sig.
• Se till att fönster och dörrar är ordentligt stängda.
• Gå inte i närheten av elledningar som hamnat på marken, de kan vara livsfarliga.
• Undvik bilen om du måste gå ut. Stormar kan orsaka störningar i trafiken och det finns även risk för att exempelvis träd och lyktstolpar faller på vägen.
• Följ SMHI:s väderprognoser och vädervarningar.
• Lyssna på Sveriges Radio P4 för att följa med i vad som händer.