Gå till innehåll
E-tjänster

Val till Europaparlamentet

Det är val till Europaparlamentet vart femte år, så kallat EU-val eller Europaval. Då väljer medborgarna i Sverige och de andra EU-länderna vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet.

Europaparlamentet

Europaparlamentet är med och beslutar om EU:s lagar och budget. Det är den enda EU-institutionen som väljs direkt av EU:s medborgare i allmänna val.

I Europaparlamentet sitter 705 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer. EU-länderna har olika antal ledamöter i parlamentet. Hur många ledamöter som kommer från ett land beror på hur stor befolkning landet har. Sverige har 21 ledamöter.

Rösträtt i EU-valet

Rätt att rösta i det svenska EU-valet har den som är 18 år senast på valdagen och dessutom antingen är:

  • svensk medborgare som är eller varit folkbokförd i Sverige, eller
  • medborgare i ett annat EU-land som är folkbokförd i Sverige och har anmält sig till den svenska röstlängden senast 30 dagar före valdagen.

Rösta i förväg eller rösta på valdagen

EU-valet går till på samma sätt som valen till riksdag, regioner och kommuner i Sverige. Den som har rösträtt får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen.

Svenska medborgare som bor i utlandet kan skicka sin röst per post eller rösta på svenska ambassader och konsulat.

Där kan du bland annat se vilka partier och kandidater som du kan rösta på.

Förtidsröstningen öppnar en tid innan valdagen och pågår till och med valdagen.

Du vet väl om att det spelar ingen roll vilket valdistrikt eller kommun du tillhör, du kan förtidsrösta i vilket röstningslokal i Sverige som passar dig bäst. Glöm inte ditt röstkort samt id-handling!!

Alla kommunens vallokaler har öppet på valdagen.
På ditt röstkort står det angivet vilken vallokal du ska rösta i.

Det går också bra att förtidsrösta på valdagen. I förtidsröstningslokalen kan alla rösta, helt oberoende av vilket valdistrikt eller kommun man tillhör.

Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare kommer till ditt hem eller annan plats där du befinner dig för att ta emot din röst.
Om du inte kan ta dig till en röstningslokal och inte känner någon som kan vara bud åt dig, kan vi ordna med en ambulerande röstmottagare.

Detta gäller dig som inte kan ta dig till röstningslokal på grund av:

  • sjukdom,
  • ålder eller
  • funktionsnedsättning.

Din röst görs i ordning på samma sätt som en förtidsröst i en lokal för förtidsröstning. Väljaren behöver ha sitt röstkort samt legitimation redo vid röstningstillfället. De ambulerande röstmottagarna har med sig allt material som behövs vid ett röstningsförfarande.

Att rösta med bud betyder att någon annan än du själv tar med din röst till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning.

Budrösten kan lämnas in som förtidsröst i en röstningslokal eller på valdagen den 9:e juni i din vallokal. Sista dag att göra i ordning rösten är på valdagen.

Vem kan budrösta?

Du kan rösta med bud av följande anledningar:

  • sjukdom
  • ålder
  • funktionsnedsättning
  • intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt
  • om du bor eller vistas vid en lantbrevbärarlinje kan du också budrösta med hjälp av lantbrevbäraren.

Vad behöver jag för att budrösta?

För att rösta med bud behöver du ett bud, ett vittne och särskilt material för att rösta med bud. Material kan du beställa hos valmyndigheten via deras webbplats eller telefon, eller hämta på ditt kommunkontor eller i en röstningslokal.

Vem kan vara bud?

Bara vissa personer kan vara bud. Budet ska vara minst 18 år gammal och kunna visa upp en id-handling när hen lämnar in budrösten.
Följande personer kan vara bud:

  • din make, maka eller sambo
  • din, makens, makans eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon
  • de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger dig vård, eller de som annars brukar hjälpa dig i personliga angelägenheter
  • lantbrevbärare
  • anställda vid häkte eller kriminalvårdsanstalt.

Vem kan vara vittne?

Alla som är över 18 år kan vara vittne, men vittnet får inte vara samma person som budet.

Vittnet ska vara närvarande när du gör i ordning din röst och tillsammans med budet intyga att rösten har gjorts i ordning på rätt sätt.

Såhär budröstar du;

  1. Gör i ordning din röst genom att i avskildhet lägga valsedeln i valkuvertet. Stäng kuvertet.
  2. Lägg ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst och klistra igen det.
    Du måste ha ett bud och ett vittne närvarande när du lägger ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst. Du ska inte lägga ner röstkortet i ytterkuvert för budröst. Om lantbrevbäraren är bud behöver hen inte vara närvarande när du gör i ordning rösten.
  3. Fyll i dina personuppgifter på ytterkuvertet.
  4. Vittnet och budet ska intyga att röstningen gått till enligt gällande regler genom att skriva under och fylla i sina personuppgifter på ytterkuvertet.
  5. Nu kan budet ta din budröst till din vallokal eller till en röstningslokal för förtidsröstning. Där måste budet kunna styrka sin identitet. Budet behöver ta med sig ditt röstkort om hen ska lämna din röst i en röstningslokal för förtidsröstning.

Alla som har rösträtt får ett röstkort

På röstkortet står det vilket valdistrikt du tillhör, vallokalens namn, adress och öppettider.

När behöver du röstkortet?

Du måste ha med dig ditt röstkort om du ska förtidsrösta i Sverige. Röstkortet används för att skicka din röst till din vallokal.
Om du röstar i din vallokal på valdagen är röstkort inte ett krav, men praktiskt för att kontrollera att du röstar i rätt vallokal.

Saknar du ett röstkort?

Om du som väljare inte fått eller inte har kvar ditt röstkort kan ett nytt röstkort, ett så kallat dubblettröstkort ordnas.
Kontakta valkansliet på kommunkontoret eller säg till röstmottagarna i röstningslokalen så ordnar vi ett röstkort till dig.

Så fungerar EU

Informationsfilm från Sveriges Riksdags om EU.

Informationsfilm: Hur representerar ledamöterna i Europaparlamentet mig? Länk till annan webbplats.

Här finner ni information om valet på lättläst svenska. För information om valet genom syntolkning, teckenspråk eller långsam textning m.m. se Myndigheten för Delaktighets valinformation Länk till annan webbplats.

Europeiska unionen kallas också EU. Det är en organisation med 27 europeiska länder. EU startades för att göra livet bättre, enklare och säkrare för människor. Länderna samarbetar och hjälper varandra.

Karbidl över europa och de länder som är med i EUFörstora bilden

Klicka på bilden för förstoring

Hur startade EU?

Idén att bilda EU kom efter två stora krig i Europa.
Länderna i Europa förstod att det är bättre att samarbeta än att kriga mot varandra.

Först började sex länder att samarbeta:

  • Belgien
  • Frankrike
  • Italien
  • Luxemburg
  • Nederländerna
  • Tyskland

Sen ville allt fler länder vara med.
Nu är 27 länder medlemmar i EU.

De kallas EU-länder eller medlemsländer.
Här är en lista med alla EU-länder:

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Cypern
  • Danmark
  • Estland
  • Finland
  • Frankrike
  • Grekland
  • Irland
  • Italien
  • Kroatien
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Malta
  • Nederländerna
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovakien
  • Slovenien
  • Spanien
  • Sverige
  • Tjeckien
  • Tyskland
  • Ungern
  • Österrike

Folket i Storbritannien bestämde i juni 2016 att landet inte ska vara med i EU.
Sedan den 31 januari 2020 är Storbritannien alltså inte längre ett EU-land.

Alla EU-länder arbetar tillsammans för att se till att:

  • det är fred i Europa
  • människor har ett bra liv
  • samhället är rättvist och att alla får vara med
  • alla språk och kulturer får finnas
  • EU har en stark ekonomi och
    och att länderna använder samma pengar
    när de gör affärer med varandra.

EU-länderna har vissa gemensamma värderingar.
De jobbar för att alla människor ska vara jämlika och att deras rättigheter ska respekteras.

Fred i Europa

Sedan EU bildades har det inte varit några krig mellan de länder som är med i EU.
Tack vare EU samarbetar alla EU-länder på ett fredligt sätt.

År 2012 fick EU Nobels fredspris. EU fick priset för sitt arbete för freden i Europa.

Du får resa som du vill i EU

EU har gjort det lättare för människor att resa mellan olika länder. Du får bo, studera och arbeta i ett annat EU-land om du vill. En fransman kan till exempel flytta till Italien och jobba där. En student från Belgien kan gå på universitetet i Grekland.

EU har kontakter med hela världen

EU spelar en viktig roll i världen på många sätt. Här är några exempel:

  • Företag och människor i EU handlar med andra länder
    och köper och säljer varor och tjänster.
    Det är bra för ekonomin i världen.
  • EU hjälper också många miljoner människor
    som bor i fattiga länder utanför EU.
  • EU arbetar för att göra världen till en säkrare plats,
    där människor behandlas lika och där alla följer lagen.

Hur blir ett land medlem i EU?

Ett land som vill gå med i EU måste göra vissa saker:

  • Landet måste vilja följa
    EU:s lagar och värderingar.
  • Alla företag och människor i landet måste också
    rätta sig efter de här lagarna och värderingarna.

Det kan ta lång tid för landet att bli redo.

De här länderna vill nu bli medlemmar i EU:

  • Albanien
  • Bosnien och Hercegovina
  • Moldavien
  • Montenegro
  • Nordmakedonien
  • Serbien
  • Turkiet
  • Ukraina

För att få gå med i EU måste länderna göra så att EU:s lagar och värderingar gäller i deras länder.

Schengenområdet

Schengenområdet är ett område som EU har skapat. Här finns inga gränskontroller. Du kan resa fritt mellan länderna i området. Du behöver inte gå igenom några kontroller när du åker från ett land till ett annat.
Tack vare Schengenområdet är det lättare att åka på semester eller jobbresa till andra länder.

Schengenområdet bildades 1985. Nästan alla EU-länder är med i Schengenområdet

De här EU-länderna är med i Schengenområdet:

  • Belgien
  • Danmark
  • Kroatien
  • Estland
  • Finland
  • Frankrike
  • Grekland
  • Italien
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Malta
  • Nederländerna
  • Polen
  • Portugal
  • Slovakien
  • Slovenien
  • Spanien
  • Sverige
  • Tjeckien
  • Tyskland
  • Ungern
  • Österrike

Fyra länder utanför EU är också med i Schengenområdet:

  • Island
  • Liechtenstein
  • Norge
  • Schweiz

Det betyder att du enkelt kan resa till de här länderna. Det gör det lättare att åka dit på semester eller i jobbet.

Det finns många språk i EU

Människor i EU talar många olika språk. Alla i EU har rätt att tala, skriva och läsa på sitt eget språk. Därför skriver EU information och viktiga dokument på ländernas olika språk:

  • Bulgariska
  • Danska
  • Engelska
  • Estniska
  • Finska
  • Franska
  • Grekiska
  • Iriska
  • Italienska
  • Kroatiska
  • Lettiska
  • Litauiska
  • Maltesiska
  • Nederländska
  • Polska
  • Portugisiska
  • Rumänska
  • Slovakiska
  • Slovenska
  • Spanska
  • Svenska
  • Tjeckiska
  • Tyska
  • Ungerska

Alla i EU kan alltså få viktig information på sitt eget språk så att de förstår informationen.

Mynt och sedlar i EU

Nästan alla EU-länder använder samma valuta med likadana mynt och sedlar. Valutan heter euro. Länder som använder samma valuta kan lättare göra affärer med varandra. De som bor i Spanien kan enkelt köpa saker från Belgien utan extra kostnader.
När du reser till andra länder behöver du inte växla pengar.
Du kan lättare handla på nätet i andra länder och välja bland fler varor.

20 av 27 EU-länder har euron som sin valuta. Här är en lista med dessa länder:

  • Belgien
  • Kroatien
  • Cypern
  • Estland
  • Finland
  • Frankrike
  • Grekland
  • Irland
  • Italien
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Malta
  • Nederländerna
  • Portugal
  • Slovakien
  • Slovenien
  • Spanien
  • Tyskland
  • Österrike

EU-flaggan

EU har en egen flagga. EU:s flagga är blå och har en ring med guldfärgade stjärnor. Ringen med stjärnor är en symbol som betyder att alla EU-länder är förenade och hjälper varandra.

EU:s nationalsång

Alla länder har en nationalsång som handlar om landets kultur och värderingar. EU har också en nationalsång som kallas Europahymnen. Den infördes 1985. Det är ett musikstycke av den mycket kända kompositören Ludwig van Beethoven.
Musiken ska påminna om hur viktigt det är med fred, frihet och samarbete. EU tror på dessa värderingar och har därför valt musikstycket som sin nationalsång.

Vi är förenade i mångfalden

EU använder uttrycket ”förenade i mångfalden” för att beskriva sina värderingar.

Vad betyder förenade i mångfalden?

  • Människor i EU har kanske olika kulturer och språk men hjälper varandra och samarbetar fredligt.
  • Det är inget fel att ha olika språk och kulturer.
    Tvärtom.
    Människor från olika kulturer kan samarbeta och lära sig mycket av varandra.

Så fungerar EU

EU har tre viktiga institutioner:

  • EU-kommissionen
    De som jobbar på EU-kommissionen
    föreslår lagar som ska gälla i EU.
  • Europaparlamentet
    Ledamöterna i Europaparlamentet
    har valts av alla människor i EU
    och jobbar för dem.
  • Ministerrådet
    Ministrarna från alla EU-länder
    samarbetar i ministerrådet.
    Det kallas också Europeiska unionens råd.

De här tre EU-institutionerna är mycket viktiga.
De samarbetar för att göra det bättre för alla i EU.

  • EU-kommissionen föreslår lagar.
  • Europaparlamentet
    och ministerrådet
    diskuterar förslagen och
    säger ja eller nej till lagarna.
  • Om de säjer ja till en ny EU-lag
    måste alla EU-länder
    göra så att lagen följs.

Det finns också två andra viktiga EU-institutioner:

  • EU-domstolen
    ser till att alla följer EU:s lagar
    på samma sätt.
  • Revisionsrätten
    kontrollerar att EU använder sina pengar
    på rätt sätt.

Det finns också andra myndigheter i EU med viktiga uppgifter. Här är några exempel på uppgifter:

  • Kontrollera att EU arbetar på rätt sätt
    och respekterar alla människors rättigheter.
  • Publicera information om EU.
  • Välja ut de personer som ska
    jobba för EU.
  • Försvara alla människors rättigheter i EU,
    till exempel personer med funktionsnedsättningar.

Alla samarbetar för att se till att EU gör sitt bästa för folket.

Valsedlarna för partier som har fått minst 1% av rösterna vid något av de två senaste EU-valen får sina valsedlar centralt skickat från Valmyndigheten till kommunen.

Övriga partier får själva distribuera sina valsedlar dit valnämnden bestämt för att få dem utlagda i samtliga val- och röstningslokaler.

Valnämnden i Vårgårda har beslutat att samtliga partier som anmält sitt deltagande i valet till Europaparlamentet den 9 juni 2024 kan lämna sina valsedlar centralt till valkansliet i god tid före, och senast den 31 maj, för distribution till röstningslokal samt vallokaler i Vårgårda kommun. Valsedlarna skickas till kommunen eller lämnas i receptionen i kommunhuset på Kungsgatan 45 under ordinarie öppettider.

Partier som skickat valsedlar till kommunen kan höra av sig till val@vargarda.se för att få en bekräftelse på att valsedlarna mottagits.

Om ett parti inte har lämnat valsedlarna centralt till valkansliet utan uppsöker vallokaler och röstningslokal, ska valsedlarna lämnas till röstmottagare som ombesörjer utläggningen av valsedlarna.

Relaterad information

Kontakt

Vårgårda kommun

0322-600 600
val@vargarda.se

Kungsgatan 45, 447 80 Vårgårda

Öppettider

Måndag-torsdag: 8.00-16.30

Fredag: 8.00-15.00

Dag före helgdag stänger växel 12.00

Sidinformation

Publicerad: 2024-06-10
Senast uppdaterad: 2024-06-10
Sidansvarig: Pontus Lilja