Gå till innehåll

Barn och unga i kontakt med socialtjänsten

Bilden visar händer som håller om varanrda på en säng

Som barn eller ungdom har du rätt till en trygg uppväxt och att ha vuxna omkring dig som bryr sig och som går att lita på. Ibland är det inte så. Socialtjänstens uppgift är att hjälpa till. Den här sidan vänder sig till dig som är barn eller ungdom och har kontakt med socialtjänsten

Du får lättast kontakt med oss på socialtjänsten genom att ringa 0322-600 600 och be att få prata med en socialsekreterare.

Varje dag finns det också en socialsekreterare som har telefontid. Då slipper du ringa kommunens växel utan får prata med en socialsekreterare direkt. Telefontiderna är:

  • Måndag 1300-1430
  • tisdag 1300-1430
  • onsdag 1000-1130
  • torsdag 1300-1430
  • fredag 1000-1130

Telefonnumret är: 0322- 600 703

Om du vill kan du också gå till kommunhusets reception som ligger i kommunhuset på Kungsgatan 45. Be att få prata med en socialsekreterare.

Det kan finnas många orsaker till att du kan behöva hjälp av socialtjänsten. Det går inte att göra en lista som täcker in allt. Tänk så här, om du tror att socialtjänsten skulle kunna hjälpa dig, oavsett anledning, ring eller besök oss!

En del av de barn och unga som träffar socialtjänsten gör det för att de inte har det så bra hemma. Det kan bero på att föräldrarna inte mår så bra, till exempel att de:

  • inte tar hand om dig på ett bra sätt
  • mår psykiskt dåligt
  • dricker för mycket alkohol eller tar droger
  • slår eller hotar dig
  • slår eller hotar någon annan i familjen
  • bråkar väldigt mycket med dig
  • kontrollerar och övervakar dig på ett sätt som inte är rätt.

Det kan också vara så att du själv mår dåligt eller gör saker som du egentligen vet inte är bra för dig. Det kan exempelvis vara att du:

  • dricker alkohol eller tar droger
  • skolkar mycket från skolan
  • funderar på om livet är värt att leva
  • begår brott
  • att du ofta blir arg och hamnar i slagsmål
  • utnyttjas av någon sexuellt.

När du har kontakt med socialtjänsten har du rättigheter, bland annat att:

  • få reda på varför socialtjänsten har kontakt med dig
  • få reda på varför socialtjänsten har fattat ett beslut som rör dig
  • bli behandlad med respekt och bli lyssnad på
  • ta del av vad socialtjänstens skriver om dig i sina journaler och utredningar
  • ta med dig någon du liter på som stöd när du träffar socialtjänsten
  • bli informerad om vad som händer.

FNs barnkonvention Länk till annan webbplats.

Koll på soc Länk till annan webbplats.

Även om du inte skulle ha det bra hemma, till exempel för att dina föräldrar av olika skäl mår dåligt, är det inte självklart att du måste bo någon annanstans. Socialtjänsten försöker alltid att ge föräldrar och barn stöd så de kan fortsätta bo tillsammans. Men det går inte alltid. Ibland kan det vara bäst att en kortare tid bo någon annanstans så att det som måste förändras hinner göra det innan du kan flytta hem igen. Men det händer också att barn inte kan flytta hem igen.

Även om du bor någon annanstans har du rätt att ha kontakt med dina föräldrar, dina syskon och din släkt.

Jourhem

Ett jourhem är en familj som är beredda att ta emot dig med kort varsel och under en kortare period.

Familjehem

Om det är en längre tid som du behöver bo någon annastans än hos dina föräldrar kan ett familjehem vara en lösning. Ett familjehem är en helt vanlig familj som bestämt sig för att de gärna tar emot ett barn som behöver hjälp. Att bo i familjehem är som att bli en familjemedlem i den familjen.

Tiden som barn bor i ett familjehem varierar och oftast är det något som du, dina föräldrar, familjehemmet och socialtjänsten tillsammans kommer överens om vad som är bäst för just dig. Det kan vara så att du bor i familjhemmet tills du blir vuxen, men det kan också vara kortare än så.

Alla som vill vara familjehem ska utredas av socialtjänsten innan de kan bli det. Det betyder att socialtjänsten kollar så att familjen är lämplig och är bra på att se till barns behov.

HVB

HVB är en förkortning för hem för vård och boende. Det är ingen familj utan på ett HVB finns det utbildad personal dygnet runt. HVB ska likna ett vanligt hem så mycket som möjligt. Oftast är det flera ungdomar som bor på HVB samtidigt. Olika HVB kan vara bra på olika saker. Det finns till exempel de som är bra på att hjälpa ungdomar som begår brott eller hjälpa de som mår psykiskt dåligt eller är bra på att hjälpa ungdomar som tar droger. Ett HVB brukar nästan alltid vara en kortare tid. Under tiden du bor på HVB planeras vad som ska hända efter du flyttar därifrån. Det är viktigt att du också är med och planerar.

Dina rättigheter på HVB Länk till annan webbplats.

Stödboende

Ett stödboende är ett boende med stöd för ungdomar mellan 16 och 20 år. Det är för dig som inte behöver bo i familjehem eller HVB . Ett stödboende förbereder dig för ett självständigt vuxenliv.

Skyddat boende

Om någon är hotfull eller våldsam hemma, eller om du blir hotad av någon som vet var du bor kan du behöva lämna ditt hem.

Om du eller någon annan i din familj har blivit utsatta för våld hemma kan ni behöva flytta till ett skyddat boende. Det gäller också dig som är rädd för att bli bortgift eller kan bli utsatt för hedersrelaterade brott. Hedersrelaterade brott kan till exempel vara att någon annan bestämmer hur du ska vara klädd, vilka du får träffa och vart du får gå. Både flickor och pojkar kan utsättas för hedersrelaterade brott.

Ett skyddat boende är en plats med hemlig adress där du som behöver skydd mot hot och våld kan få bo. Ingen mer än du själv, de du bor med och de som arbetar där känner till var det ligger.

Du kan också behöva flytta till ett skyddat boende själv om det till exempel är din familj som hotar dig eller utsätter dig för våld.

Om du behöver bo i skyddat boende en längre eller kortare tid beror på hur hotet mot dig ser ut.

SIS - Statens institutionsstyrelse

SIS Länk till annan webbplats. är en statlig myndighet som ansvarar för att ha boenden för ungdomar som behöver vård enligt LVU Länk till annan webbplats.. LVU är en lagstiftning som kan användas när en ung människa allvarligt utsätter sig själv eller andra för stor fara och inte frivilligt vill ta emot någon hjälp. SIS-boenden är de enda boendformerna som har möjlighet att låsa dörrarna så att ungdomarna inte lämnar boendet.

Det är en skillnad om du är placerad enligt socialtjänstlagen (frivillig placering) eller LVU (tvångsvård).

I Sverige är myndighetsåldern 18 år. Innan du fyllt 18 har du något som kallas vårdnadshavare. Ofta är det samma som förälder men måste inte vara det. Man brukar säga att vårdnadshavaren har den juridiska vårdnaden om barnet. Det betyder att vårdnadshavaren kan bestämma saker om barnet, som barnet är för litet för att kunna fatta beslut om själv.

Det vanligaste är att ett barn har två vårdnadshavare (föräldrarna) som tillsammamns har den juridiska vårdnaden

Om du blir placerade enligt socialtjänstlagen har du kvar dina vårdnadshavare och det är fortfarande de som har hela den juridiska vårdnaden om dig. Det har de också om du skulle bli placerad enligt LVU, men skillnaden är att socialtjänsten kan bestämma om hur och var du ska få din vård, även om dina vårdnadshavare, eller du själv, inte är med på det.

Väldigt små barn är helt beroende av att vårdnadshavarna förstår vad som är barnets bästa. Men ju äldre barnet blir ju mer kan barnet själv ha åsikter om vad som är det bästa. Det finns ingen exakt ålder (om man undantar 18-årsdagen) när barnet ska få bestämma själv. Men ju äldre och mognare du blir ju mer hänsyn ska tas till dina åsikter av både socialtjänsten och dina vårdnadshavare. Det är jätteviktigt att du talar om vad du tycker och att de som ska hjälpa dig lyssnar på dig.

Om du är placerade har socialtjänsten ett ansvar att se till så att du, om du vill och mår bra av det, kan fortsätta träffa dina föräldrar och dina syskon. Det gäller också om du har några andra släktningar, till exempel en mormor elle farfar som du mår bra av att fortsätta träffa.

Socialtjänstern har ett stort ansvar att hela tiden ha koll på att du har det bra när du är placerad. Därför får du en egen socialsekreterare som har i uppgift att finnas till för dig. Du ska ha telefonnummer till den socialsekreteraren så att du kan ringa om det är något du vill prata om. Socialserketeraren kommer också träffa dig ofta. Då kan du ta upp saker som du tycker är dåliga och som du vill ändra på.

Kontakt

Vårgårda kommun

Kungsgatan 45, 447 80 Vårgårda

Öppettider

Måndag-torsdag: 8.00-16.30

Fredag: 8.00-15.00

Dag före helgdag stänger växel 12.00

Sidinformation

Publicerad: 2023-10-18
Senast uppdaterad: 2023-10-18
Sidansvarig: Mårten Nygren