Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Kommunens invånarantal uppgick den 31 december 2023 till 12 384 vilket är en ökning med 116 personer jämfört med året innan. Kommunen har haft en stark befolkningsökning som mattats av 2022 och 2023. Andelen och antalet barn i åldrarna 0-6 år minskar för andra året i rad medan andelen 7-17-åringar fortsätter att öka. Mellan åren 2016 och 2021 ökade befolkningen i genomsnitt med 169 invånare årligen. Invånarnas medelålder är 41,5 år, jämfört med 41,7 år i riket.

Vårgårda kommun är för sin framtida utveckling beroende av att det sker en tillväxt av befolkningen. Då kommunen har ett attraktivt näringsliv och bra kommunikationsmöjligheter så pendlar många till Vårgårda kommun från andra kommuner. För att stimulera till ökad inflyttning är det viktigt att kommunen skapar attraktiva boendemiljöer både i tätorten men även på landsbygden.

Kommunen har ett systematiskt och förankrat arbete med miljömässig hållbarhet och antog också nya Klimatlöften under året. Klimatlöftena består av konkreta åtgärder där kommunen har rådighet, som är beprövade och som om de genomförs förväntas ge stor utsläppsminskning. Kommunen ansvarar för att de antagna klimatlöftena genomförs under perioden och de olika verksamheterna har en viktig roll i genomförandet av åtgärderna.

Miljöberedningen har startat upp sitt arbete, Arbetet ska utmynna i en ny miljöstrategi som ska antas av fullmäktige 2024.

Frågor om el, effekt och överföringskapacitet i elnätet har varit i fokus. Arbetet med att utreda och diskutera vidare har fortsatt under året. 2022 genomfördes med hjälp av en konsult en dialog med de 15 största elförbrukande företagen för att tillsammans med både dessa och elnätsägaren (Vattenfall) utreda hur situationen är i Vårgårda. Utredningen visar att det är viktigt att snarast vidta ett antal åtgärder tillsammans med berörda aktörer (näringslivet, grannkommuner, Vattenfall) för att säkerställa en fortsatt god möjlighet för både befintliga verksamheter att utvecklas och för nya företag att i framtiden etablera sig. Arbetet fortsätter 2024 under ledning av kommunen och COI.

Koldioxidbudget Vårgårda

Enligt beslut i kommunfullmäktige 2019 ska en förenklad koldioxidbudget för Vårgårda kommun redovisas. Beräkningsmodellen som används i den koldioxidbudget som Västra Götalandsregionen har tagit fram kan även användas för kommuner. Denna koldioxidbudget siktar på att uppfylla målet för maximalt två graders uppvärmning utifrån Parisavtalet. Observera att beräkningsmodellen och det resultat som visas i diagramform har ett globalt rättviseperspektiv och därmed bygger på antagandet att samtliga människor i världen har en lika stor utsläppsbudget från 2022 och framåt.

I den nationella emissionsdatabasen (RUS) sammanställs all tillgänglig utsläppsdata för alla växthusgaser i Sverige. Utsläppen är omräknade till koldioxidekvivalenter. I Vårgårda som geografiskt område visar denna data att utsläppen successivt har minskat de senaste åren. En särskilt stor minskning kunde noteras i transportsektorn under 2020. (Fig. 1) Troligen berodde det på att resandet med bil, särskilt arbetspendlandet, under pandemin då minskade. Under 2021 vände dock utsläppen för transporter, liksom de totala utsläppen, uppåt igen.

Kommunen har ett aktivt samarbete med ortens företag genom nätverket Center of Innovation (COI), som bildades 1994. COI har en tjänsteperson anställd och driver näringslivsfrågor i kommunen.

Vårgårda kommun har ett gott näringslivsklimat vilket återspeglas i Svenskt Näringslivs ranking avseende näringslivsklimatet. 2023 placerade sig Vårgårda kommun återigen på en förstaplats av landets 290 kommuner. Kommunens tjänstepersoner har under lång tid fått ett väldigt gott betyg från kommunens företagare i bemötande, service och hur kommunen jobbar med upphandling. Med ett bra företagsklimat i kommunen blir det lättare att starta och utveckla framgångsrika företag.

2023 registrerades 77 nya företag i Vårgårda kommun, varav 17 också var registrerade som arbetsgivare. Nyföretagandet är av stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen, eftersom nya företag skapar tillväxt, sysselsättning och export.

Födelsetalen har sjunkit de två senaste åren, vilket medfört att antalet barn inom förskolan minskat. Enligt gällande prognoser visar kommande tioårsperiod stabila volymer för kommunen som helhet.

De kommunala förskolorna arbetar med att synliggöra samtliga läroplansmål och öka förskolans likvärdighet. Målet är att det systematiska kvalitetsarbetet ska tydliggöras utifrån vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och kollegialt lärande. För läsåret 23/24
kommer särskilda kompetensinsatser riktas mot förbättrad språkutveckling och medveten lärmiljö.

Skolorna fortsätter arbetet inom de tre fokusområdena professionsutveckling, stöd och ökad närvaro. Föregående läsår genomfördes flera utbildningsinsatser och föreläsningar kring områdena, men från och med detta läsår sker arbetet i högre grad enhetsvis. Kommunövergripande sker även riktade satsningar kring språk- och läsinlärning inom hela verksamhetsområdet.

För att kunna ge alla barn och elever bästa tänkbara förutsättningar för ökade kunskaper och ett bra liv, sker kontinuerlig samverkan med många aktörer. Dels genom riktade insatser i samverkan med socialtjänst och kultur och fritid, dels genom olika projekt med företagare och näringsliv.

Sedan flera år tillbaka har det skett en systematisk satsning inom gymnasieskolan på skolans elevhälsoarbete för att nå den politiska målsättningen kring fullföljda studier. De senaste åren har arbetet i hög utsträckning fokuserats kring elevhälsans samverkan med andra instanser, bland annat socialtjänst och vård. Detta utvecklingsarbete kommer att fortsätta framgent.

Fortsatt arbete sker inom gymnasieskolan kring elevinflytande, närvaro och värdegrund. Många elever har högre frånvaro nu än innan pandemin. Skolan utvecklar därför sina rutiner kring frånvaroutredningar.

Kommunen tillämpar den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsskuld. Detta innebär att den skuld som är intjänad innan 1998 är medtagen under ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Den pensionsskuld som är uppkommen efter 1998 är till stora delar försäkrad och skulden är beräknad inklusive särskild löneskatt.

Vårgårda kommunkoncerns totala låneskuld i bokslut 2023 uppgick till 849 mnkr. I koncernen ingår de två låntagarna Vårgårda Bostäder AB med en andel på 53 procent (449 mnkr) och Vårgårda kommun med andel på 47 procent (400 mnkr). Den genomsnittliga räntan de senaste 12 månaderna uppgår till 2,3 procent och räntekostnaderna till 17,6 (6,8 mnkr). Vårgårda bostäder har lån på 50 mnkr hos SEB och 399 mnkr hos Kommuninvest. Vårgårda kommun har sin låneportfölj hos Kommuninvest.

Kommunkoncernens nettoskuld 2023