Målområde - Utvecklande skola

Inriktningsmål

Kunskapsmålen ska vara i centrum så den enskilde eleven når den nivå som är möjlig att uppnå utifrån de egna förutsättningarna.

Delmål 1

Förskolan i Vårgårda ska stimulera barns språkutveckling.

Uppföljning och analys

90% av vårdnadshavarna upplever att ”Förskolan bidrar till mitt barns språkutveckling”. För påståendet ”Förskolan stimulerar mitt barns utveckling och lärande”, är resultatet 95%.

Den sammanlagda svarsfrekvensen är 60,5% med en variation från 17% till 86% inom de olika förskolorna. Skillnad i svarsfrekvens antas bero på hur väl pedagoger och rektorer involverat vårdnadshavarna i distribution av enkäten samt involverat dem i enkätens betydelse för förbättringsarbetet. Det går även att utläsa skillnader i svarsfrekvens utifrån socioekonomiska förutsättningar, där områden med högre invandrarbakgrund har lägre svarsfrekvens. Här kan bristande språkkunskaper försvåra möjligheten att genomföra enkäten.

Verksamheten ser även skillnader gällande resultat mellan olika förskolor/enheter. Detta kan dels bero på kvaliteten och innehållet, dvs hur väl verksamheten arbetar med språkutvecklande insatser, men även hur väl detta arbete kommunicerats till vårdnadshavarna.

Åtgärder för förbättringar

Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att främja barns språkutveckling. Under hösten 23 utarbetades en språkplan för förskolan. Tanken är att den ska kopplas samman med språkplan för grundskolan, vilken är under upprättande. Språkutvecklande kompetensutveckling sker kommunövergripande genom målgrupper där initialt arbete sker centralt för att sedan genomföras inom varje förskola/avdelning. Genom denna arbetsmodell säkerställs kontinuerlig utveckling och likvärdigheten ökar inom Vårgårdas förskolor. Flera enheter har även kunnat ta del av andras förbättringsarbeten och applicera nya modeller och arbetssätt lokalt.

Förskolan lägger stor vikt vid att involvera vårdnadshavarna och göra dem delaktiga i förskolans uppdrag och värdegrund. Förskolorna tydliggör läroplansmålen (ex språk och kommunikation) vid föräldramöten, föräldraråd, inskolningssamtal samt involverar vårdnadshavarna i de övergripande insatser som sker för att stärka barns språkutveckling. Exempel på sådana är TRAS (tidig registrering av språkutveckling), AKK (alternativ och kompletterande kommunikation), bildstöd och scaffolding. Utöver muntlig information, ska förskolorna förbättra den digitala kommunikationen med vårdnadshavarna på individ och gruppnivå genom lärplattformen Edlevo.

Delmål 2

Alla elever ska kunna läsa när de slutar årskurs 1.

Uppföljning och analys

Resultatet efter höstterminen 22 visade att 71 % av eleverna i åk. 1 som läser ämnet svenska nådde läsmålet.

Resultatet efter ht 23 visar att 85 %, av eleverna i åk.1 som läser ämnet svenska nådde läsmålet. Det handlar om 23 elever som ännu ej når kunskapskraven i ämnet svenska.

Resultatet för de elever som läser svenska som andra språk, sva, i åk.1 visar i december 2023 att 35% av eleverna (7 elever) nådde kunskapskraven för åk.1. 13 elever har ännu ej nått kunskapskraven i ämnet.

Tidiga och intensiva läsinsatser har god effekt på läsavkodning, läshastighet och läsförståelse. Dessa insatser har gett eleverna möjlighet att lära sig att läsa samt bibehålla och utveckla sin läsning. Språk-läs- och skrivutvecklare har varit med i förskolans språkutvecklingsgrupp. Samtliga enheter i förskolan har informerats om resultaten i Vårgårda kommun utifrån de nationella och obligatoriska kartläggningsmaterialen i F-klass som ingår i Läsa-, skriva-räknagarantin. Förskolans personal har tagit med sig informationen om resultaten i kommande planering av undervisning. Verksamhetens samlade bedömning är att förskolans och förskoleklassens språkutvecklande undervisning skapar goda förutsättningar för elevers läsande.

Åtgärder för förbättringar

Från F-klass till åk 9 följs resultat systematiskt upp på huvudmannanivå. Syftet är att främja arbete för en likvärdig skola och att stödja skolors arbete samt att kvalitetssäkra verksamheten. Fortsatt prioritet på läsmålet, med kontinuerliga avstämningar och insatser kopplade till nuläget.

Det gemensamma målet för all utbildningsverksamhet i Vårgårda är att alla elever ska avsluta årskurs 9 med godkända betyg samtidigt som de upplever välbefinnande. För att uppnå detta behöver ett medvetet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt initieras i förskolan och vikten av ett gemensamt övergripande arbetssätt genomsyra samtliga verksamheter där det ska finnas en helhetssyn på undervisning, omsorg och lärande.

Delmål 3

Elevernas meritvärde i årskurs 6 ska vara högt.

Uppföljning och analys

Resultat från vt 23: De generellt försämrade resultaten omfattar både flickor och pojkar och påverkar utfallet i alla ämnen.

Resultaten för ht 23 betyg visar något förbättrade värden. Fler elever når måluppfyllelse i alla ämnen och resultaten inom svenska och engelska är något högre. Matematikresultaten har minskat något, vilket flera enheter kopplar till.

Läsåret 23/24 har övergripande fokus bland annat handlat om ledarskap, språk- och läsutveckling och kontinuerliga resultatuppföljningar följt av insatser kopplat mot nuläget. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats inom fler enheter, vilket lett till att enheterna följt upp och arbetar vidare med sitt förbättringsarbete. Parametrar som lyfts som positiva är skickliga pedagoger, elevers delaktighet, progression kring tillgänglig lärmiljö, dvs bredare stöd för alla redan vid planering av lektioner. Som motsats till detta lyfts också farhågor i de fall ledarskapet i klassrummet inte fungerar tillfredställande och att undervisningen inte anpassats utifrån elevernas behov.

Åtgärder för förbättringar

På kommunövergripande nivå fortsätter fokus riktas mot ledarskap i klassrummet följt av utvärdering av undervisning. Samtliga enheter arbetar också med systematiska resultatuppföljningar och insatser för att stärka läs-, och språkutveckling. Språk-, läs-, och skrivutvecklare, utvecklingsledare och barn- och elevhälsochef håller återkommande resultatdialoger med samtliga grundskoleenheter för att följa upp och stödja varje skola utifrån deras behov.

Ökad samverkan med vårdnadshavare och externa aktörer kommer att ske utifrån olika satsningar. På kommunövergripande nivå planeras ett flertal möten med vårdnadshavare för förskoleklass för att diskutera förväntningar och hur vi tillsammans kan arbeta för att skapa så gynnsam utveckling som möjligt för varje barn. Detta arbete sker i samverkan med bland annat socialtjänst och kultur och fritid.

Delmål 4

Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 ska vara god.

Uppföljning och analys

32 pojkar och 53 flickor svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 59%. En av anledningarna till att svarsfrekvensen är låg beror på att skolan även genomfört lokala enkäter vid samma tidpunkt. Detta innebar att åk. 8 svarat på två liknande enkäter, vilket tyvärr skapat missförstånd vid genomförande.

Det är inte enkelt att säkerställa vad varje elev lägger in i påståendet ”Jag är nöjd med min skola som helhet”. Utifrån dialog inom elevrådet uppkom många olika uppfattningar om frågans betydelse. Information om elevernas tolkning och förbättringsområden har gett skolans som helhet värdefull information att arbeta vidare med.

Åtgärder för förbättringar

För att öka svarsfrekvensen framåt kommer Gullhögskolans mentorer att ansvara för att gå igenom enkätfrågorna med eleverna innan genomförande samt säkerställa att alla klasser genomför enkäten.

För att tillgodose förbättringar kopplat till elevernas synpunkter kring påståendet ”Jag är nöjd med min skola som helhet” har flera behov omhändertagits inom pågående/kommande värdegrundsarbete. Arbetet bygger på fyra olika teman kopplat till enkäten där kurator och mentorer arbetar tillsammans i klasserna.

Del ett har temat Välkommen till Gullhögskolan, där arbetet riktas mot ökad trygghet och studiero. Del två heter Vi på Gullhögskolan och handlar om arbete för att minska kränkningar och öka skolnärvaron. Del tre heter Kärlek på Gullhögskolan och där inriktar sig arbetet mot relationer och normer. Den sista delen, nummer fyra heter Hälsa på Gullhögskolan och inom det området avhandlas bland annat områdena stress, hälsa och kost. Dessa teman har utarbetats och leds av kurator tillsammans med skolans fyra mentorer. De undervisande lärarna är också delaktiga och lyfter in delar ur sina respektive ämnen där det passar i årshjulet.

Delmål 5

Elevernas meritvärde i årskurs 9 ska vara högt.

Uppföljning och analys

Vårterminen 2023 var niornas genomsnittliga meritvärde 213,7 poäng. Den främsta orsaken till att det sammanlagda resultatet förbättrats beror på att fler flickor uppnått kunskapskraven och att flickornas samlade meritvärde ökat. Den främsta anledningen till pojkarnas försämrade resultat gällande parametern uppnått kunskapskraven i alla ämnen beror på att en stor andel pojkar saknade betyg i ämnet moderna språk.

Av skolans totalt 144 elever (82 flickor och 62 pojkar) är det samlade meritvärdet 177 för ht 23. Flickornas resultat är 192 och pojkarnas 158. Fyra elever har noll poäng och högst meritvärde är 315 poäng. De ämnen som har lägst måluppfyllelse är fysik och biologi vilka omfattar både pojkar och flickor. Det ämne som har högst måluppfyllelse är för flickorna hem- och konsumentkunskap och för pojkarna slöjd.

Frånvaron är fortsatt hög för årskursen. 46 av 144 elever har en frånvaro som överstiger 20% vilket påverkar meritvärdet i stor utsträckning.

Åtgärder för förbättringar

Övergripande förbättringsarbete riktas till att öka elevernas närvaro och motivation. De insatser som genomförts har inte givit förväntad/önskvärd effekt. För att möta upp med rätt insatser behöver verksamheten ökad förståelse för elevernas behov och upplevelser. Parallellt med detta pågår arbete kring organisationskultur, dvs insatser för att vända perspektiv och i stället för att utgå från eleven, arbeta med vad skolan kan göra för att ge elever möjlighet att nå målen och utvecklas så långt som möjligt.

Gullhögskolan har en lärarbehörighet som överstiger 90%, personalomsättningen är låg och tidigare svårrekryterade tjänster inom bland annat elevhälsan är tillsatta. Grundförutsättningarna är med andra ord goda. I samarbete med Språk-, läs- och skrivutvecklare, utvecklingsledare och barn- och elevhälsochef fortsätter skolans rektorer att följa resultat och anpassa insatser till nuläget.

Delmål 6

Eleverna i Vårgårdas grundskolor ska vara behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan.

Uppföljning och analys

De två senaste åren har Vårgårda haft en högre behörighet till gymnasiet än riket i stort. Läsåret 22/23 sjönk denna siffra, då 83,1% av eleverna nådde gymnasiebehörighet. Motsvarande siffra för riket var 83,7%.

Den höga frånvaron är ett stort bekymmer som påverkar både måluppfyllelse och gymnasiebehörighet negativt. Som tidigare beskrivits upplever också enheten utmaningar i att fånga elevernas motivation. Många av de elever som vid höstterminens slut inte nådde behörighet har en komplex livssituation, där fungerande samverkan med andra instanser är av yttersta vikt.

Åtgärder för förbättringar

De åtgärder som nämnts under delmål 5 har alla till syfte att förbättra förutsättningarna för elever att nå målen. Dessa insatser bör även verka för högre gymnasiebehörighet. För att så många elever som möjligt ska kunna bli behöriga till gymnasiet har kartläggning av ämneskunskaper kopplat till betygskriterier genomförts för de 42 elever som efter höstterminen inte nått behörighet. Skolan har därefter sett över hur resterande skoltid kan användas optimalt för att ge eleverna förutsättningar att nå målen.

Delmål 7

Andelen elever som påbörjade en utbildning på Sundlergymnasiet vilka nått gymnasieexamen ska vara hög.

Uppföljning och analys

Andelen elever som fullföljt med examen ökar något i förhållande till föregående år. Ökningen sker dock utifrån en låg nivå. De 25 elever som inte nått examen fördelar sig enligt följande:
- Nio elever med studiebevis (innebär att de gått tre år i gymnasiet, men inte uppfyllt examenskraven)
- Tre elever med gymnasieintyg (elever som följt ett program trots att de saknar betyg i grundskolans engelska)
- Tolv elever som avbrutit sina gymnasiestudier
- En elev läser ett femte år på gymnasieskolan.

Eleverna som slutat skolgången med studiebevis gör det av olika anledningar.
I gruppen finns bland annat två elever med specifika språkliga svårigheter, tre elever med medicinska svårigheter samt tre elever med hög frånvaro i årskurs 3.

Av de tolv elever som avbrutit sina studier var sex boende i Vårgårda när de gick på Sundlergymnasiet. Tre av dessa har gått vidare till andra typer av studier och en av eleverna slutade då han fick arbete.

Åtgärder för förbättringar

De senaste årens satsning på stärkt elevhälsoarbete fortsätter. Samverkan med socialtjänst och vård är ett fortsatt prioriterat område. Samverkan med socialtjänst fungerar numera mycket väl. Detta gäller även delar av vården. Här sker ett fortsatt arbete för att förbättra samverka.